Så skapar jag ett hållbart liv oavsett om det är semester eller jobb

Sedan jag slutade mitt 9-5 jobb så har jag fått en kraftig skevhet i det här med gränsen mellan jobb och fritid. Jobbtid och semestertid.

För allt det jag gjorde på helgerna och semestrarna gör jag varje dag nu.

Och jag har otroligt roligt varje dag. Aldrig måndagsångest. Kan sitta och lääängta till att börja genomföra planerade projekt, åka på kundmöten och väntar med spänning på mejlsvar i inkorgen.

Men det finns en skevhet till. Som ajg inte räknat med.

Just nu så är det käämpigt mycket mejl som kommer in, små frågor som tar stor tid och adminsitration som jag aldrig kunnat drömma om. Jag hinner inte svara på allt i rimlig tid. Och oväntade saker sker vid de olägligaste tillfällena. Som att mitt kameraobjektiv gick sönder igår. Jag kan inte ta en enda bild. Det slog undan benen för mig totalt. För det tar åtta veckor att få tillbaka den från Polen. Och så vidare. Alla de här sakerna gör att jag förstår att jag måste planera in ledighet och utrymme. Mycket utrymme för allt det oförutsedda. För att det här företagandet ska vara långsiktigt så måste det finnas vila och återhämtning. Tid när jag bara är jag.

Därför har jag setat mig ner och gjort stenhårda regler. Jag kallar det inte semesterregler utan livsregler.

Hållbart liv – oavsett vardag eller semester

  • Kost. Tar alltid tid att laga ordentlig mat på ordentliga råvaror. Hellre finfika sällanre än många fulfika.
  • Relationer.Prioriterar vänner och familj och försöker att faktiskt lyssna när jag lyssnar.
  • Egentid. Kaffe på balkongen. Nakna fötter på gräsmattan. Ljudet av vinden i trädtopparna.
  • Träning. Rehabiliteringen går före allt. Utan den finns ingen framtid.
  • Jobb. På hyffsat bestämda tider och i rimlig mängd. Effektivitet.
  • Roligt. Plats för roliga, galna, helt crazy saker som dyker upp.
  • Mål för framtiden. Jag sätter mål för att ha en rikting med min energi. Viktigt!

Precis just nu då: Semesterlunken gungar tungt över Sverige dessa sista veckor i juli. För mig som reser väldigt mycket i jobbet är det guld värt att ha massor, massor med nätter i rad hemma hos mig själv. I min lägenhet. Där jag bor. Att få känna att jag är hemma. Äta lång frukost på balkongen. Sitta med nakna fötter på gräsmattan utanför torpet. Dricka stora termosen kaffe på en brygga. Prata länge. Skratta högt. Lyssna klart. Massor med tid. Som bara ska såsa förbi.

Jag jobbar och jag har semester på samma gång. Och hela mitt mål med den stora förändringen jag gjorde i att släppa en tillsvidaretjänst handlade om att bygga upp en vardag med balans, nära naturen, nära hjärtat. Ett liv och en vardag jag inte behöver ha semester ifrån.

Då är det viktigt att ha en plan. Känna sig själv. Det ger balans. Det allra viktigaste jag lärt mig av att vandra – det är att börja känna kroppen och mig själv, när det är dags att puscha lite hårdare och när det är dags att hålla tillbaka. Jag försöker vara lika snäll mot mig själv som jag skulle om jag haft en anställd. En bra utgångspunkt nu när jag är chef över mig själv.

Hur gör du semester? Hur skapar du balans i vardagen? Är det jämnvikt i dina olika livsviktiga delar?


 Kommentera

Mens och Tamponger helt enkelt

Jag har alltid med mig en drös tamponger helt oavsett om det är mensdags eller inte. För de är svinbra eldstartare de här rackarna. Vattentäta förpackningar och mycket fluff som brinner till låg vikt. Perfekta att ha i benfickan precis jämt och ständigt bredvid eldstålet.

Jag skriver lite extra gärna om tamponger eftersom det verkar vara ett väldigt jobbigt ämne via sociala medier. Sist jag skrev om menskoppen blev det ramaskri. Och den största debatten handlade om att kvinnor som skulle använda menskopp skulle lämna dem ute i skogen liggandes så att de stör andra vandrare och eventuella svampplockare. Men jag vill bara säga att så fungerar det inte. Menskoppen är en ”sanitetsprodukt” som kan användas i många, många år (riktigt huur många vet marknaden inte riktigt eftersom slutdatum inte fastställts ännu). De tas med, packas i ett litet skyddsfodral och används om och om igen.

Så här gör jag med tamponger under (lång)vandring: 

  1. Packar ned tamponger i ryggsäcken och har alltid ett par tre stycken i höger benficka.
  2. För själva bytandet så sköter jag det i bästa planerade fall med plasthandske och sedan lägger jag soporna i en liten återförslutbar zip-plastpåse från Ikea som jag sen lägger i stora skräppåsen i ryggsäcken. I värsta fall har jag en pappersnäsduk / toapapper som skydd.
  3. Handsprit. Massor med handsprit. På grund utav att hygien i fält är viktigt för att undvika otrevligheter som magsjuka och annat. Speciellt viktigt vid hanterande av
  4. KLART!

För några veckor sedan kom det hem viktiga tamponger i brevlådan. Apotekgruppen har tagit fram tampongerna Mens. Försäljningen av dem bidrar till FN-förbundets projekt Flicka som stöttar världens flickor i kampen mot barnäktenskap och könsstympning. En ask kostar 20 kronor och 10 kronor går direkt till Flickaprojektet.

Rocka tampongerna!

Läs gärna mer: 


 Kommentera

Tågtestar: Nattåget som går till Jämtlandsfjällen i höst

Sponsrat inlägg

Detta inlägg är ett reklamsamarbete tillsammans med Snälltåget.

Snälltåget åker från Malmö i söder, via Stockholm, till Åre i Jämtlandsfjällen under vecka 35-38 med start 30 augusti. Du som läser Vandringsbloggen får 10 % rabatt på snälltågets resor till jämtlandsfjällen i september – Ange kod VANDRA och boka HÄR.

Jag har provåkt Snälltåget som kommer åka till fjällen i höst och jag har smygit runt i korridorerna och pratat med medresenärer om vad de tycker om tåget. Följ med!!

Resan med Snälltåget startade jag från Stockholms Centralstation.

Tåget kom in i god tid före avgång och det fanns massor med tid att hitta rätt vagn. Pjuh.

Tågvärdarna på perrongen, de här multitalangerna hjälper till och svarar på frågor, kollar biljetter och bemannar restaurangvagnen. De ska man hålla sig väl med – för de kan dessutom ge hemliga tips om vart de bästa eluttagen finns 😀

Restaurangvagnen

Finns alltid något att fira. När jag åker tåg blir jag uppfyllt av äventyrsförväntan – för mig är resan starten på många av de mest fantastiska vandringsäventyr som jag varit med om.  Att vara på tåget innebär också att allt vad logistik, planering, grubblerier och förberdelser tar slut. För vandringsryggsäcken är packad, färdplanen spikad och allt som väntar är äventyret. Det som jag längtat efter så länge.

I restaurangvagnen träffade jag två tjejer som berättade att de älskade att åka snälltåget. Det här är ”på riktigt” förklarade de och log. Och jag håller med. Tågets restaurangdel har charm med sina tjocka mörkblå sammetsgardiner, säten, träbord och riktiga lampor. Det känns som förr i tiden – sådär som jag tänker tillbaka att jag mins från gamla spelfilmer.

Här kan man köpa Konduktörsfika – kaffe och kanelbulle för 30 kronor. Inkluderar så mycket kaffe man orkar (hinner!) dricka innan det är dags att gå av igen. Min bulle försvann så fort att den inte kom med på bild. För den som är hungrigare finns räksmörgåsar, sallad och lättare mellanmål och såklart sötsaker. Jag var väldigt nära att festa till det med kladdkaka.

Sova på tåget

Så här ser det ut i kupén där man sover på tåget. Sängarna bäddas med lakan som finns på plats.  Det får plats sex stycken i kupén och ända tills det verkligen är sovdags har man andra slafen nedfälld så alla får plats att sitta upprätt.

Läs mer: 10 tips på saker att roa sig med på nattåget

Tack för den här tågresan! Dagens destination blev Linköping där jag besökte Bergs Slussar längs med Göta Kanal, friluftsmuseumet Gamla Linköping och föll i kärlek med en handknuten lampa i makramé nära Stortorget. Mer om det i ett annat inlägg.

Detta inlägg skrevs i samarbete med Snälltåget som storsatsar i höst med tåg från Malmö via Stockholm till härlig höstvandring i Jämtlandsfjällen. Boka din resa med kod VANDRA och få 10 % rabatt.


 Kommentera

Boktips för Nybörjartäljare

För ett tag sedan skrev jag en liten Täljskola här på bloggen. I samband med det har jag också hittat en hel massa bra nybörjarböcker som gör att jag hela tiden kan utveckla täljandet och få mer idéer och kunskap. Med dessa böcker kommer du igång enkelt!

Nu för tiden täljer jag inte bara framför lägerelden – det händer lika gärna hemma i vardagsrummet som på en badhandduk på en brygga. Lite som meditation blir det att sitta och pyssla och skapa.

Tälj – En bok om trä, knivar och yxor

Ska du bara ha en endaste bok om tälj så är det boken Tälj av Henrik Dahlrot och Henrik Francke. Det är en bok som går igenom täljteknik, material att tälja i och med och den har en hel drös roliga täljprojekt. Min favorit är när de täljer träfiskar, bartenderkit och instrument.

Så det är en praktisk nybörjar bok med värme, glädje och inspiration med handfasta tips och roliga projekt. Men mest av allt är det här boken som tar täljning från en ute-vid-elden-aktivitet till att vara ett tidsfördriv hemma vid köksbordet eller i soffan. Författarna tar täljningen till storstan och på framsidan av boken är det en huggkubbe i sovrummet. Precis så!

Slöjda i Trä

Boken Slöjda i Trä visar hur du kan tillverka massor av saker i trä med hjälp av kniv och yxa. Från enklare knoppar, tårtspadar, slevar och hängare till gardinstänger, skålar, pall, skärbräda och lister med slöjddetaljer. I detalj kan man via denna bok lära sig göra uddsnitt, skära linjer och skära plattor – det vill säga arbeta med olika tekniker för att göra mönster, figurer och bårder som ger träprojekt fina genomarbetade detaljer.

Den här boken skulle jag se som den avancerade kursen i tälj. När det är dags att ta nästa steg så finns det hur mycket matnyttigt som helst att gå vidare med. Men den är också en bra grundbok eftersom den tar upp täljteknik, val av träslag och annat matnyttigt för nybörjartäljaren.


 Kommentera

Eidsborg Stavkirke – Vest Telemark Museum

Detta inlägg är ett reklamsamarbete med Vest Telemark Museum.

Eidsborg Stavkyrka byggdes 1260 och är en av Norges minsta kyrkor som ligger på ett av Norges största friluftsmuseum, Vest Telemark Museum, om man mäter kvadratmeter. Idag finns 28 stavkyrkor kvar i hela Norge och de ruttnar sakta bort en efter en. Så passa på att besöka en när du har chansen.

Stavkyrkan är byggd helt och hållet i trä. Även spikarna som håller ihop hela bygganden. I den varma sommarsolen doftar den av tjära. Den vackra fasaden är detaljrik och ser nästan ut som fjällen på en fisk. Gå nära och gå in i kyrkan om du har vägarna förbi. Titta in i sidogngarna, låt fingrarna känna på det skrovliga träet och andas in den speciella doften.

I taket hänger inte bara ljuskronor. Om du tittar mycket noga finns en vandringsstav i trä liggandes på takbjälkarna i kyrkans bakre del. Det är ett mordvapen. En man från staden dräpte någon på en fest och förvisades till skogen och blev laglös. Till slut kom han tillbaka och verkade för kistendomen. Idag påminner träkäppen om att vi inte ska bruka våld.

På en utav väggarna finns en målad träskulptur av St Nikolas som är de resandes beskyddare. Se uppe i högra hörnet så skymtar han fram. Förr i tiden tog man ned träfiguren och vandrade tre varv runt kyrkan, tre varv runt den lilla sjön bredvid kyrkan och sen badade man honom och det ansågs bringa god hälsa och god mat.

Ljusstakarna tänds ofta under bröllop och mässor för att lysa upp kyrkan som inte har någon elektricitet. Prästen i kyrkan har fått släcka många bränder i håret på kyrkobesökare.

Detta inlägg var ett samarbete med Vest Telemark Museum – friluftsmuseum, stavkyrka och lättare mat som du hittar längs med vandringsleden som startar i Dalen. Jag tycker det är perfekt att kunna kombinera vandring med traktens kulturhistoria. Missa inte detta!


 Kommentera

Kvinnliga Äventyrare Podcast

Projektet Kvinnliga Äventyrare som jag gör tillsammans med Morakniv fortsätter. Jippie!!

Till hösten kommer vår helt egna podcast där jag och friluftsentusiasten Emelie Bröms pratar om vad äventyr egentligen är, hur friluftsliv fungerar, jämställdhet i naturen och vad som händer med oss när vi kliver ut genom dörren.

Vårt härliga soundstrack är skrivet av Linnéa Björn. Och podden den spelas in i en bastu någonstans i Mora.

Här kan du lyssna på Pilotavsnittet och peppa tillsammans med oss inför höstens längre avsnitt. It be epic!


 Kommentera

Retro Solglasögon från Julbo

Produkt: Julbo Vermont

Färger: Svart, Brun och Silver

Om Julbo: Sedan 1888 har Julbo levererat klassiska solglasögon, inför 125-års jubileumet har de tagit fram båden Vermont igen som en tidlös klassiker. De är specialiserade på skyddande glasögon för aktiva idrottare och äventyrare.

Detaljer: Runda linser, läderdetaljer och båge som definitivt sitter kvar även under tuffast möjliga användning. Solglasögonen har en specialbehandling som ökar filtreringen av synligt ljus samtidigt som glasen är antireflexbehandlade så att ögonen får vila utan störande reflektioner. De här tål att användas i extrema förhållanden och skyddar dina ögon från starkt ljus och vind.

Mitt omdöme: För mig handlar det om detaljerna. Känslan. Det unika. Att få lite umpf på köpet. Jag har letat solglasögon i två månader. Hängt hos varenda optikerbutik i hela Västerås båe en och två och tre varv. Och sen vips en dag så ramlade jag över jag Solglasögonen med stort S och blev kär direkt. Ögonen får vila och jag gillar verkligen läderskydden på sidan om glasögonen. Jag har torra ögon som lätt blir irriterade och de här solglasögonen är både snälla och snygga.  Mitten-läderlappen tar jag bort när jag ska använda dem – för dem rockar jag helt enkelt inte. Annars är det här riktigt bra solglasögon för dem som inte vill ha de sportiga, snabba och färgglada varianterna. Äntligen!

Ser du berget bakom mig? Där går Lårdalstigen som är en av Telemarks häftigaste (och mest utmanande) vandringsleder. Med utsikt över kanalen och vidderna.


 Kommentera

Vandra Lårdalstigen i Telemark – Tuff Vandring och Oslagbar Utsikt

Sponsrat inlägg

Detta inlägg är ett reklamsamarbete med Visit Dalen.  

Lårdalsstigen är en tuff och krävande vandring längs med bergväggen som ger fantastisk utsikt över Dalen och Telemarkskanalen som belöning.

  • Gradering: Röd / Svart
  • Längd: 14 km enkel väg
  • Tidsåtgång: 6-8 timmar
  • Starta: Eidsborg, Dalen
  • Högsta punkt: 848 meter över havet
  • Inspiration: #Lårdalstigen #visitdalen #visittelemark

De flesta väljer att starta vandringen från toppen av Eidsborgsberget ovanför Dalen på väg mot Lårdal. Det gör att man får den mest krävande delen av leden i slutet av dagen. Sommartid kan du kombinera vandringen med kanalfärd och då kan det vara skönt att passa morgonbåten från dalen och sedan vandra hem i lugn och ro.

Det finns starkt lokalt engagemang för leden och längs med vägen kan du se hemarbeten som är skapade över många koppar te och mödosamt uppsatta på träden. Många utav dem är skrivna på lokal dialekt vilket gör dem svårförståeliga även för norrmän. Men de visar kärlek och omtanke.

Från leden har du utsikt över Hardangervidden som är snötäckt året runt och ger fin kuliss.

MSHI Viktoria till Vandringsstarten

Jag har testat att åka båten som tar dig till vandringsstart och bara det var en upplevelse i sig. Den som inte vill vandra alls kan åka båten längs med hela kanalen och slussas längs med den 100 kilometer långa båtfärden.

Från Dalen Hotel kördes vi i fem minuter till båtbryggan. Varför man inte går den korta turen? För att det är helt fantastisk upplevelse att åka gamaldags minibuss med chaufför som har finhatt. Jag älskar att tänka att det var såhär man startade vandringsturerna för 100 år sedan.

Båten avgår på morgonen och åker hem på eftermiddagen. Sommartid kombineras vandring på Lårdalsstigen enkelt med båtfärd i endera riktning.

Här lagas det frukostvåfflor för fulla muggar. Mmmm för doften som sprider sig. 

Laxsmörgås och kaffe blev min start på morgonen. Det dukas upp en ljuvlig frukostbuffé till resenärerna. Perfekt uppladdning för hungriga vandrare.

Upplev vandringen längs med Lårdalstigen:

Tittar man på platsen där leden går är det lätt att anta att leden går tvärt upp, platt och sedan rätt ned. Men även det som ser ut att vara ”plan raksträcka” går hela tiden leden upp och ned, in mot de branta avsatserna med utsikt över Dalen och tillbaka in i terrängen. Så det är en krävande och svindlande tur på 14 kilometer som väntar dig som vandrar Lårdalsstigen.

Jag har hittat flera vandrare som delar med sig av platsbilder direkt från leden – de får visa verkliga leden eftersom jag själv inte kunde vandra som planerat på grund av mina segdragna skada i benen.

Längs med leden kan du se husrester om du är uppmärksam, för länge sedan bodde människor i den här otillgängliga miljön. Idag är det bara vandrare och friluftsintresserade som rör sig här – och vissa väljer att övernatta längs med sträckan. Sommartid kantas leden av violer, vitsippor och smultron.

4 Sägner från leden:

Den gömda skatten: Sägnen säger att Åse Stålekleiv, en kvinna som i frustration red ut över stupet med sin häst, fyllde tre kopparkärl med pengar och gav sig ut till Lårdalsstigen och skulle sänkte ned förmögenheten längs med Lårdalsstigen. Idag letar man fortfarande efter skatten.

Stentroll och gammalt groll. Risen Gygri är en av platserna du vandrar förbi på leden – det är två fjällformationer med en spännande historia. Kvinnan i hushållet lovade att koka gröt till mannen när han kom hem efter en lång dags arbere i skogen – men kvinnan var upptagen med att göra annat och var inte hemma när mannen kom hem trött och hungrig. När mannen upptäckte att kvinnan inte var färdig med maten blev mannen så arg så han letade reda på henne vid kanten av ett stup. Han är så full av vredmod och ilska att han sliter huvudet av henne, men precis samtidigt sliter kvinnan av mannens könsorgan. Stenarna du ser längs med vägen är de stenade trollen av mannen och kvinnan.

Skrevan och underlivet. Möyskrivet är en skreva med tak som du passerar. Det är en tvär klyfta varifrån du ser ut över Dalen. Klyftan kallas för kikhålet och för länge sedan bode en dödsdömd kvinna här. För att slippa undan dödsstraff uppmanades hon att hoppa över den breda skrevan och livskraftig som hon var tog hon chansen och klarade sig. Skrevan är idag en stark symbol för kvinnokraft och skrevan har symboliken för kvinnans underliv, livets start från kvinnans skrev och den faktiska skrevan.

Kortare avstickare: I Urdalen kommer till en plats där du väljer om du vill gå leden eller eller ut till utsiktsplats. Längs med hela leden finns massor med utsiktsplatser ut över Dalen. Kan vara en fin utsiktspunkt för den som vill gå en kort dagsutflykt och inte gå hela leden.

Bakom mig ser du sträckningen av Lårdalstigen. Längs med överdelen av den branta väggen går Lårdalstigen.

Tips till dig som vill vandra Lårdalsstigen:

  • Planera turen för en säker tur . Då är det bra att ta reda på fakta om leden innan man ger sig ut.
  • Tänk på att detta är en krävande led, planera gott om tid.
  • Ta med gott om vatten, för det finns inte att fylla på längs med vägen.
  • Ha med mat och snacks så att du klarar dig hela långa vandringsdagen.
  • Njut av utsikterna det är väl värt att ta de små avstickarna från leden som pekar ut mot utsiktsplatserna. de är belöning för mödan.

Har du mer frågor om leden så finns väldigt välutbildad personal i vandringsfrågor på boendena i Dalen och Turistbyrån. Där har de själva gått leden och kan ge rekommendationer, tips och karta m.m. som du kan behöva.

Detta inlägg skrevs i samarbete med Visit Dalen som gett mig en gedigen inblick i hur det är att vandra Lårdalsstigen och även tagit med mig på de delar jag kunnat genomföra. Läs allt om Lårdalstigen hos Visit Dalen


 Kommentera

10 sätt jag fördriver tiden på tåg

Sponsrat inlägg

Detta inlägg är ett reklamsamarbete med Snälltåget. Längst ned i inlägget får du en rabattkod för årets Jämtlandsdestinationer.

Sensommaren och hösten i Åre blir allt populärare för vandringsgäster. Med väl utvecklade ledsystem, bländande vacker natur och boenden för både avancerade vandrare, friluftsentusiaster och de som gärna vill ha lite guldkant på tillvaron har Åre något för alla.

Snälltågets nattåg tar resenärerna från Malmö i söder, via Stockholm, till Åre i Jämtlandsfjällen under vecka 35-38 med start 30 augusti. Tågen avgår norrut på onsdagar och lördagar och vänder tillbaka söderut på torsdagar och söndagar. Snälltåget erbjuder även transfer till Trillevallen, Vålådalen och Storulvån för de gäster som vill ta sina vandringsäventyr utanför centrala Åre och Åreskutan. Det kommer även finnas möjlighet att ta med sig cykel ombord för ett tillägg av 99kr per resväg.

10 saker jag gör på långa tågresor

Jag är en sådan som hellre åker 10 timmar på tåg än en timme på tg. För när jag är länge på tåget hinner jag liksom boa in mig. Och jag har åkt nattåg till Åre, Abisko och Kiruna. Det är mysigt. Det är fin stämning på tåget och man gör nya kompisar med de andra i hytten eller restaurangvagnen. Här är sakerna jag fördriver tiden med:

1. Vara James Bond i tre sekunder

Börjar resan med att låtsas att jag är med i en actionfilm och tjuvåker tåget i ilfart. Sen hade jag av misstag bildat kö bakom mig och fick skämmas lite. James Bond feeling over.

2. Lära känna kupékompisarna

Nästa steg är att leta rätt på rätt plats och hälsa på medresenärerna.

3. Tjuvkika på medresenärer i fönstret

Jag älskar att stå i korridoren och titta ut genom fönstret. Så blir alltid glad när jag träffar andra med samma tågintresse. En annan bra sak med fönster är att man diskret kan tjuvkika på sina medresenärer i reflektionerna. Speciellt sena kvällar och vintertid när det är mörkt ute så är speglingarna mångdubbelt så effektiva. Då brukar jag fundera ut personas. vem det är som åker. Destination. Boendesituation. Personlighetsdrag.

4. Lyssna på musik

Jag lyssnar gärna på musik och har skapat massor med olika spellistor för olika humör. Favoriterna hamnar på Vandringsbloggens egna spellista. Och den delar jag gärna med mig av 😀

5. Restaurangvagnen med kaffebuffé

Restaurangvagnen är där magin verkligen händer. Här kan man sitta med lite mer space, vid ett riktigt bord och få intryck av lite nya människor när kupékompisarna är klarpratade. Restaurangvagnen tenderar också att ha kaffebuffé (eller te-buffé för den som föredrar det).

6. Skriva ned tågtankar

Någonting med tågrälsens rytmiska ljud som omger mig, det fysiska i att se landskapet flyta förbi utanför förnstret och vetskapen om att ett äventyr väntar gör att jag alltid blir filosofisk ombord på tåg. Några av mina bästa texter har kommit där omsluten av tågets innerväggar. Förväntan, drömmar och kreativitet kommer till en och samma plats samtidigt som jag har tid och plats att sitta ned länge och tänka, skriva, tänka, skriva. Och jag är väldigt traditionell. Jag älskar fysiska anteckningsböcker. Det är de jag har med när jag vandrar men också på möten. Väldigt sällan skriver jag rätt upp och ned i datorn. Det inebär en hel massa extrajobb i renskrivning sen. Men det ger en annan känsla. Flexibilitet. Jag behöver vara i stunden.

7. Riva av lite jobb i farten

Tåg är platsen att svara på snabba mejl, renskriva texter, göra research och redigera bilder. Jag kan ha mitt kontor precis överallt så länge det finns el (om det ska vara mer permanent etablissemang än batteritiden tillåter). På tåget finns elkontakter ofta gömda på de mest kluriluriga ställena. Under bord, bakom ventilationshål eller under säten. Så det är alltid några sekunders total förvirring innan jag hittar dem. På snälltåget hittade jag elkontakt i kupén under bordet vid fönstret och i restaurangvagnen. Wohooo.

8. Läsa böcker

Om jag inte vore vandringskreatör skulle jag definitivt övervindra på något utav universiteten. Jag älskar böcker och jag älskar att lära mig nya saker. Det gör att jag alltid har utvecklingsprojekt som pågår parallellt med annat jag gör. Senaste åren har jag läst om ledarskapets och naturens betydelse för rehabilitering och hälsa, bilden av norrland som produceras av storstäder i södra Sverige, journalistik och enkel HTML kodning. Just nu läser jag retorik. Lärande är livslångt och just kusnkap är aldrig tungt att bära på.

9. Läsa tidningar

Tågresor passar perfekt för tidningsläsning. Hemma läser jag bara, bara digitalformat. Men när jag åker tåg passar jag på att sno med mig en Metro på stationen, köpa någon av de glossiga bilagorna till kvällstidningarna för att hitta inspiration eller djupdyka i fintidningar. Idag köpte jag Utemagasinet  som har vandringsspecial och där jag har äran att både vara med i stor intervju och som krönikör. På tåget finns tid att bläddra, titta på bilder, läsa alla ingresser och texter.

10. Meditera

Bara vara. Stillhet. Tystnad. Vad som nu behövs mest. Att ha en plats där jag bara kan vara utan att göra någonting alls. Då blir tåget en plats att landa. Att andas. Djupt in och långt ut.

Vad gör du när du kommer fram? Hitta gärna inspiration balnd dessa 6 halvdagsturer i Åre som passar både för vandring och traillöpning.

Detta inlägg skrevs i samarbete med Snälltåget. Du som läser Vandringsbloggen får 10% rabatt på Snälltågets resor till Jämtlandsdestinationer i september. Ange kampanjkoden VANDRA och boka HÄR


 Kommentera

Dalen Hotel – Äventyrshotell i Telemark från 1894

Sponsrat inlägg

Detta inlägg är ett reklamsamarbete med Dalen Hotel.

Ute på den soliga gräsmattan spelar en familj krocket. Vita linnekläder fladdrar lätt i vinden. En kvinna bär en vandringsryggsäck i glada färger på ryggen. Mitt emot mig i chesterfieldfåtöljen sitter en ung man som jag stötte ihop med på vandringsleden tidigare idag. Han på väg ned med sin familj och jag på väg upp. Mörka medaljonger på väggarna. Kungaparet tittar ned på oss.

Hotel Dalen är ett äventyrshotell med anor tillbaks till 1894 och bara att köra upp på uppfarten till hotellet sätter stämningen för hotellet direkt. Det här hotellet är lite som en lök, det har lager och varje lager överraskar. Den gula glada fasaden som möter mig när jag kommer inkörande men som egentligen är hotellets baksida – förr i tiden kom man alltid båtvägen till hotellet så där finns den verkligt pampiga delen. På uppfarten står en dressin som tar vandrare till starten av vandringsdagen för de som vill ta sig an mäkta imponerande Lårdalsstigen. I receptionen hänger nycklar – fysiska nycklar – i ett träskåp. Personalen är välklädd. Hälsar varmt välkommen. Ser mig. Låter mig landa med kaffe ute på verandan. Linnedukar. Tunga bestick. Cigarrum. Bibliotekssprång.

De andra gästerna nickar eller hälsar på håll. Våra vägar möts bara för de här korta stunderna men vi upplever tillsammans.

Ovanlig trädgård

Traditionsenligt planteras ett nytt träd i trädgården varje år. Kanske den ovanligaste ”skog” som går att hitta. Jag blev helt kär i ett väldigt speciellt träd med lövverk med spräckliga löv. I trädgården finns en sockerlönn som är lika gammalt som hotellet och under det serveras ibland middagar under soliga, varma sommarkvällar.

På verandan började jag och Linnéa med att äta skagensmörgås. Äppelcider från Telemarks äppeldal. Utsikt över bergen i Dalen.

Kväll i salongen

En kvinna med tjocka svarta glasögon och rutig kjol sjunker ned i soffan. Det stora rummet fylls av pianistens snabba händer som lätt rör sig över tangenterna och fyller rummet.

Salongen med chesterfieldfåtöljer är den naturliga samlingsplatsen innan middagen. Här kan man dricka te och kaffe eller ta ett glas champagne. Varje kväll berättas hotellets historia för gästerna. Om expeditionsledare, författare, kungar och adelsmän som passerat genom hotellets historia.

Sägnen säger att det ligger en förbannelse över hotellet som haft åtta olika ägare sedan andra världskriget. Under andra världskriget var hotellet ett officerarhem åt Gestapo. De hade hotellet som högkvarter för att smida onda planer och då och då gick det så vilt till att det skjöts vilt i cigarrumet. Vid en tidpunkt höll en officerare på att skjuta hål i det vackra glastaket – men en överordnad råkade veta att en tysk konstnär målat det och räddade taket som nu finns kvar intakt. Rykten säger också att Kung Oscars kongastol står på hotellet. Och på en utav toaletterna finns ett 120 år gammalt skåp som en gäst skänkte till hotellet för att hon inte kunde betala hyran.

På 80-talet var hotellet i riktigt dåligt skick. Så dåligt skick att kommunen sa att vem som helst kunde få hotellet. En utav buden kom från den lokala brandkåren som ville bränna ner hela rasket som brandövning. Ett annat utav buden kom från en kvinna som ville bygga upp en kvinnoakademi och ge kunskap till kvinnor oavsett deras härkomst och ekonomiska ställning. Mannen som till sist fick hotellet var en man som ville bevara det som just hotell – han var luspank men beslutsam för att hotellet skulle restaureras igen. Han sålde dörrar och andra lösa artiklar för att steg för steg börja restaureringen. Han dog bankrutt. Kommunen tog över hotellet och det har sedan restaurerats för 24 miljoner kronor.

Restaurang Bandak – Norskfransk hyllning till matkonsten

Matsalen är väldigt speciell. Här går det inte att få fönsterbord. För inga av borden är vid ett fönster. När restaurangen byggdes sattes fönsterna högt upp på väggen. Rykten säger att det var för att männen inte skulle sitta ch itta ut genom fönstret och beundra andra damer än den han hade till bords. Så ett sätt att hålla fokus, minska distraktioner. Min första tanke var att hit åker nog älskande par som ännu inte vill visa sin kärlek för världen, här har de dagar med bara varandra och ingen annan ska se.

Köket på Restaurang Bandak serverar mat som är en blandning av det norska och franska köket. Andlår. Sparris. Här är en plats att sitta länge. Njuta. Fira stort. Maten är klassisk med twist. Jag kan verkligen rekommendera fisken till huvudrätt och hotellets specialitet som är sorbetglass. Kvällen när vi åt ostbricka blev jag väldigt glad – för en av ostarna kom från Munkeby. Samma plats som jag pilgrimsvandrade förbi längs med St Olavsleden på den Norska sidan. Där finns en gammal klosterruin och i samma område görs den speciella osten. Allt hänger samman på något vis längs med den här resan.

Kökets hjältar.

 

Att komma upp på rummet efter middagen var en överraskning. Någon har strött rosenblad på sängen. Lagt dit choklad. Dragit för gardinerna och tänt nattlampan. Det här hotellet är som förhållandet alla flickor drömmer om. Omtanke i detaljerna.

Tidig morgon på Äventyrshotellet

Tidlöshet. Sista pianostycket har klingat ut för många timmar sedan. Golvplankorna knarrar under min vikt. Kylig, klar morgonluft slår emot mig när jag kliver ut på träverandan. Ett fönster står på glänt. Gardiner fladdrar till lätt. Jag sätter mig nere vid vattnet där bergen i dalen omsluter mig. Fåglar kvittrar. Vattenfall brusar på avstånd. Nakna fötter mot iskall sten. Smultron från skogskanten. Jag ser hur dagen vaknar. Jag vaknar med dagen.

 

Jag smög ut den tidiga morgonen från hotellet. Lyssnade på tystnaden, såg solen stiga upp, plockade smultron och såg en bäver simma förbi ute i vattnet. Jag kan bara inte låta bli att leta efter de här stunderna när det bara är jag och världen. Mitt i naturen. Det är då jag känner mig som allra mest levande.

Spöken och Gastar på Hotellet

Spökrummet nummer 17. Det tog en dag innan jag hittade till korridoren där rum nummer 17 ligger. Jag var på väg till restaurangen när det liksom var en dragningskraft som fick mig att titta åt motsatt håll än jag var på väg, och då såg jag på numreringen att det här var korridoren där spökrummet skulle finnas. Jag gick in i den mörka korridoren och blev helt iskall. Ställde mig framför dörren med inskriptionerna ”The english lady’s room” och stod där utan att röra mig. Lyssnade. Frös.

Några timmar senare tog jag med Linnéa dit för att visa det märkliga rummet. Men då var det varmt. Och hon asgarvade åt mig. Precis som jag förtjänar.

Historian berätar om den Engelska Ladyn som kom farande till hotellet, höggravid. Födde barnet i hemlighet inne på rummet. Barrikaderade dörren. Rymde ut genom fönstret och åkte hem. Personalen som bröt sig in dagen efter hittade barnet. Dött. När Ladyn tillkännagavs av engelska myndigheter att hon skulle arresteras så tog hon sitt liv. Ingen vet om barnet föddes dött eller dog senare. Idag går Ladyn igen på hotellet.

Ovanlig bilpark

Vid hotellet möts gästerna av förra ägarens ögonstenar som står på uppfarten. En Jaguar från 1957 som kallas för ”the get away car” eftersom den var snabbaste bilen som fanns när den kom. Idag används den gärna av bröllopsgäster. Bredvid står en Ford från 1928 och har använts som postbil och lastbil. Den verkligt speciella bilen på hotellet är äventyrsbussen – en replika av den typiska 1020-talsbilen som idag används för att hämta och skjutsa hotellgäster vid kanalbåten. Den kanalbåt som gör att man kan vandra Lårdalsstigen över dagen.

Jaguaren vågade jag aldrig köra. Men Hotellbussen till kanalbåten var en succé. Vi fick plats ett stort sällskap och en hel massor med packning. Själva färden var inte mer än fem minuter – men det var mysiga minuter, med vinden som ruffsade i gardinerna och chauffören med tidstypsik hatt. Se min Instagram Video för hela färden.

Afternoon Tea på Verandan

Dagarna i Dalen spenderade jag med att undersöka alla de fantastiska vandringsmöjligheter som finns i området; utmanande men utsiktstäta Lårdalsstigen och utsikten systrarna Ruis hemvist. Besökte Vest telemark Museum som berättar om traktens historia – från gamla fäbodar sedan många år tillbaka, till genomgång av de senaste årtiondenas utveckling, kanalens betydelse, lokala stenindustrin och modern konst i form av fotoutställningar m.m. Utanför museumet stod en stavkyrka som är väl värd ett besök och som varje år är plats för många bröllop.

Efter långa dagar utomhus är det som balsam för själen att komma tillbaka till Afternoon Tea på hotell-verandan. Många kommer hit till hotellet just för lunchen eller Afternoon Tea och om jag hade lite närmre skulle jag ofta vara här och bara landa. För verandan är en plats att landa. Jag föll direkt för omgivande dalar, vatten och den gamaldagsa miljön.

Vandrarvänligt hotell

Hotellet har en symbol för vandrare i entrén. Det betyder att personalen är utbildad och har vandrat lederna i trakten. De välkomnar varmt vandrare som behöver torka kläder i deras torkrum och de har viss vandringsutrustning på hotellet för att underlätta för vandrare. Och det var med stor glädje som jag såg hur gäster kom med vandringsryggsäckar och full vandringsmundering till receptionen. Det är verkligen ett hotell med bredd.

Dags att åka hemmåt igen. Bildäfrden från Västerås tog ungefär åtta timmar enligt Google Maps. När jag körde ned blev det otroooligt många kaffestopp så när vi nu skulle hem bestämde Linnéa att vi skulle blåsa på rejält och med blott ett fikastopp, ett lunchstopp och ett eftermiddagskaffestopp så tog vi oss hela vägen på under tio timmar. För den som inte har bil är det väldigt lätt att ta sig hit. Netbuss till Oslo – sedan ett byte till bussen mot Telemark och sedan är man framme. Då kan man jobba på vägen eller läsa böcker. Väldigt smidigt.

Med på resan var min syster Linnéa som hjälpt mig ta bilder och springa till otillgängliga platser dit jag inte kunnat gå.

Att bo på ett historiskt hotell som Hotel Dalen är en fantastisk upplevelse. Något att minnas i många, många år. Högsta klassens mat i kombination med skön sömn, lyxiga omgivningar och vandring med de mest överväldigande vyerna. Det är enkelt att gilla och jag ger det här mina allra bästa rekommendationer.

Bokar resan direkt via Dalen Hotel eller Hotels.se – Dalen.

Missa inte detta när du besöker Dalen i Telemark: 

  • Vest Telemark Museum
  • Stavkyrkan
  • Vandra Lårdalsstigen
  • Vandra till Rui
  • Kanalbåt


 Kommentera