3 Knivar jag Ofta har på Äventyr

Detta inlägg presenteras i samarbete med Morakniv som en del i kampanjen #KvinnligaÄventyrare. Relation till en kniv. Kan man ha det? Och kan den verkligen vara en symbol för gemenskap? Det var några av frågorna som jag fick efter mitt inlägg om varför jag alltid packar med mig en kniv när jag går ut i naturen. Idag ska jag dela med mig av min relation till tre av mina knivfavoriter hemma. Lite om deras historia och hur jag använder dem.

1. Mormors Morakniv

Barndomssomrar med träbåtar och lek på gården. Det symboliserar denna Jaktdolk no 15, som jag hittade längst upp i städskåpet för några år sedan. Då var lika vass som en smörkniv efter många års användning och i vedmod lade jag ut en instagrampost och frågade om råd. Den kvällen kom jag i kontakt med en för mig då okänd man som kom att ge kniven ett nytt liv. Roger från Östersund. Jag lade kniven på postlådan och kväll efter kväll i två veckor fick jag omsorgsfulla uppdateringar från restaureringen via instagramchatten. Isärplockad. Oljad. Slipad. Sedan kom den hem i brevlådan igen och det är med mycket stor glädje jag fortsätter och har med mig Mormors Morakniv  ut i naturen. När jag passerade Östersund på min 560 kilometer långa vandring mellan Selånger och Trondheim i somras passade jag på att träffa Roger. Vi drack kokkaffe tillsammans över en öppen eld en utav kvällarna. I stugan jag skulle sova hittade vi blåblommiga porslinskoppar. Och sen satt vi där och pratade om allt i hela världen.

2. Bushcraftkniven

När jag ska ut och bara vara i naturen så tar jag gärna med mig Bushcraftkniven ut. Den är riktigt rejäl och tål mycket – till exempel så levererar den alltid när det är dags att dela vedträn till mindre bitar som är lätta att starta elden med. Sedan har den integrerat eldstål och slipbryne så att man kan slipa bladet ute på tur och snabbt få upp eld. Jag stod och valde i evigheter mellan den orangea och svarta färgställningen på kniven Bushcraft Survival. Den ena med fördelen att den är ser bra ut (svart handtag, svart blad) och den andra med fördelen att den syns bra. När jag tänkte efter hur jag faktiskt beter mig ute i skogen och på lägerplatsen när jag breder ut alla mina saker så föll valet enkelt på den orangea. För det är otaliga gånger jag ”bara ska lägga bort kniven en stund” medan jag gör något annat och sedan skymmer det lite och så får man gå och leta efter en kniv utan fodral vilket är slös på tid men också en onödig säkerhetsrisk om man råkar liva på bladet eller sätta sig på det.

3. Eldris

Under Jämtland Outdoor Experience förra sommaren använde jag för första gången Eldris Neck Knife Kit. Till en början var jag så ohyggligt skeptisk till vad sjutton jag skulle göra med en sådan liten kniv. Den saknar ju liksom tre fjärdedelar av bladet som jag är van vid att använda. Men under de fem dagarna på fjället så lärde jag mig att det är väldigt få saker jag inte kan göra med den här kniven och sedan dess har den kommit att bli en vandringsfavorit. Till stor del för att den får plats i benfickan när jag vandrar och kan hängas runt halsen när jag klampar runt i skogen. Eldrisen är liten och lätt och klarar allt från grill-pinne-tilltäljning, paket-öppning, paracord-kapning, sticka-i-handen-urtagning och näver-ruggning. Den lilla kniven ligger bra ihanden på mig som har små händer.

Vad använder du för kniv eller knivar? Vad är det viktigaste problem ute i naturen som kniven löser för dig? Kommentera och dela dina bästa tips!

Detta inlägg presenteras i samarbete med Morakniv som en del i kampanjen #KvinnligaÄventyrare. Syftet är att inspirera och peppa kvinnor att upptäcka natur och friluftsliv. Helt enkelt att hitta sitt alldeles egna äventyr. Dela dinna upplevelser under #kvinnligaäventyrare på Instagram och tävla om fina priser.

Kommentarer

  1. Lena - gott för själen

    Jag har precis hämtat ut min nya bushcraft-kniv. En svart…. 🙂 Jag får se till att hålla reda på den helt enkelt.

    Ha en fortsatt fin söndagkväll!

    Kram Lena

  2. Beautiful Life

    Vad roligt att wokrshopen gav inspiration och att du kunde ta det till din nisch också! Det blev jättefina bilder!! <3

    //Anna

  3. Marie Olsson

    Hej!

    Detta har inget med knivar att göra (fast jag använder iofs en morakniv) men jag känner att jag måste lämna ett avtryck.

    Jag kom över din blogg av en slump och nu har jag läst alla dina inlägg på två dagar. Jag måste säga att det är en sån befrielse att läsa din blogg. Om jag bara hade modet så skulle jag vilja gå liknande väg.

    Jag har alltid gillat att vandra i skogen men det har inte blivit seriöst förrän ett par veckor sen när jag återigen kände att jag var på väg in i den berömda väggen. På mitt nuvarande jobb som bänkmontör så arbetar vi bara mer och mer. Konjukturanpassad tid + övertid på det. Jag gör inget annat i livet än att bara jobba känns det som!

    För att få lite andrum så tog jag tag i detta och mer eller tvingade mig själv att gå ut och vandra. Jag bor nära Glaskogen i Värmland så jag började där. Jag har länge velat vandra i Glaskogen men aldrig haft tid eller ork men sen ett par veckor sen sa jag till mig själv; avboka allt annat och gå ut! Just do it! Så jag gjorde det och jag har fortsatt. Jag går allt längre och längre och känslan är underbar! Nu ska jag fortsätta träna och till hösten tänkte jag vandra i Jämtland och ta de Tre Topparna. Det är mitt första mål. I framtiden drömmer jag självklart om Kebnekaise, Trolltunga, Preikestolen med mera.

    Mina livsmål, drömmar och livsstil har också ändrats till det bättre. Mindre materialism och mera upplevelser. Dock så arbetar jag fortfarande för mycket och det är något jag försöker göra något åt det.

    Jag ville bara säga att jag verkligen uppskattar din blogg och att du delar med dig av dina upplevelser och erfarenheter. Fortsätt så, att vandra räddar faktiskt liv!

    Tack!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *