5 hållbarhetsdilemman – Allt är inte guld som glimmar…

Jag skrev inlägget om Hållbart Friluftsmode och åkte på semester i fyra dagar. Sedan kom jag hem till en inkorg full med mejl som på olika sätt handlade om hållbart friluftsmode.

Det gör mig först och främst väldigt glad för jag märker vilket engagemang det finns i hållbarhetsfrågor och om det är på något vis vi kan hjälpa oss själva i framtiden så är det genom att börja tänka mer hållbart på hur vi lever våra liv och allt vad det innebär – hur vi reser, hur vi semestrar, vad vi köper för kläde och mat. Ja, egentligen handlar det ju om allt vi gör. Sedan är inte jag någon som kommer med pekpinnar – till vardags cyklar jag eller tar mig fram till fots – men det gör inte att jag inte saknar att ha en bil för att jag inte kan ta mig ut i skogen så ofta som jag skulle vilja. Det gör inte heller att jag inte flyger någonstans. Nu i veckan åkte jag till London och gick på loppis, museér och en musikal. Mysigt. Men det är inte snällt mot miljön att flyga. En viktig insikt är att ingen av oss kan göra allt – men alla kan göra något.

Bara så att vi är på det klara med förra inlägget: Mitt syfte var att belysa några hållbara produkter som är eller kommer att vara aktuella på marknaden. Syftet var inte att representera alla företag på friluftsmarknaden eller att börja jämföra varumärken med varandra. Jag ville plocka fram några produkter som jag gillade lite extra och som också på något vis hade ett hållbarhetstänk. Idag så ska jag försöka dela vidare några av de viktigaste poängerna av vad jag har lärt mig. För är det något jag har lärt mig är att det som konsument är svårt att förstå vad man köper.

1. Vem kan man egentligen lita på?

Kommer du ihåg när jag hälsade på JohannaN:s butik Replik? Hon har ju skrivit en bok om Slow Fashion och en utav sakerna hon tar upp där är green washing. Det är företag som gärna använder gröna argument utåt, som en strategi i att marknasföra sig, men det behöver inte alls betyda att det är ett hållbarhetstänk bakom kulisserna. Det finns varumärken som sätter hög ära på att ta fram produkter som är gröna hela vägen. Från produktion och arbetsförhållanden i fabriken till materialen som används till att de ska kunna återvinnas när de är färdiganvända. Sedan finns det varumärken som kämpar på med att ta fram enstaka produkter som är gröna. De som tar fram nya, hållbara material. De som sparar energi i tillverkningen. De som minskat förbrukningen av el eller vatten. De som ser till att de anställda har kollektivavtal. Listan kan göras lång. Men hur går det att få överblickbarhet över alla de här små sakerna som gör skillnad för slutprodukten? Finns det transperens i hela kedjan? Varumärken visar ju upp det som de vill ska synas? Men hur vet jag vad som händer där bakom kulisserna?

2. Därför kan vi inte använda svensk ull istället för Merinoull

Det blev en diskussion på Facebook i samband med mitt inlägg om det här med Merinoull kontra användning av svensk ull. Frågan kom in från en läsare om det inte är bättre att använda ull från svenska får istället för att använda merinoull, där det varit diskussioner om hur fåren behandlas. Vad som är viktigt att titta på när det kommer till merinoull så är det att den ska vara mulesing-fri. En fördel med att använda just emrinoull är att den är väldigt mjuk och behaglig mot kroppen. Den svenska ullen är grövre och kliar lite mer, men kan också användas. Problemet med att ta vara på svensk ull ligger däremot i infrastrukturen för att ta hand om ullen. Vissa länder har bilar som samlar upp ull, kör den till andra länder för att färgas och tvättas och ytterliagre andra länder för att spinnas och stickas. Risken här då? Det närmsta tvätteriet som kan tvätta stora mängder ull finns i Belgien. Det går altså inte att tvätta eller spinna ull i Sverige – samtidigt är det inte försvarbart att skicka ull till Asien för att sticka tröjan. Läs mer: Nästan all svensk ull blir sopor 

3. Vad är flourkarboner egentligen? Och när är vi fria från dem?

Vad betyder det egentligen att någonting är Flourkarbonfritt? Flourkarboner används ofta för att impregnera skalplagg och andra textilier eftersom de har goda vatten- och smutsavvisande effekter.

Flourkarboners negativa egenskaper:

  • Bryts ned långsamt i naturen.
  • Hämmar fortplantningsförmågan hos däggdjur.
  • Misstänks orsaka cancer.

PFOA och PFOS är två exempel på flourkarbonföreningar, ingen utav dem är tillåten att använda och vad som är vitkigt att vara vaksam på som konsument är att BARA för att ett plagg är PFOA-fritt så behöver det inte vara samma sak som att det är flourkarbofritt, det kan lika gärna innehålla det otillåtna ämnet PFOS. Läs mer: Så här ska flourkarboner forskas bort

4. Bara för att göra det ännu krångligare…

Något mer jag fått lära mig är att det inte finns någonting som är svart eller vitt. Fundera lite på de här sakerna också när det kommer till hållbarhet och friluftsmode.

  • Det finns företag som producerar nya PET-flaskor för att tillverka produkter av. Är de då verkligen återvunna produkter?
  • Tål företag som skryter om sin hållbarhetsstrategi en djupare granskning?
  • Avtrycket kan bli STÖRRE av att företag överger beprövade behandlingar för att ta fram nya.
  • Ekologiska behandlingar blir miljöbovar eftersom man istället tvingas återbehandla dem många fler gånger.
  • Kanske behöver vi inse att branchen kämpar hårt med att göra en transformering och just nu är vi i en händelserik omvälvande start där företag efter företag kommer hitta fram till (förhoppningsvis) helt igenom hållbara produktioner?

5. Summan av kardemumman

Jag har lärt mig att det är svårt att handla hållbart. Vanligtvis när jag tipsar om någon produkt så får jag lita lagom mild respons, oftast ingen alls. Men nu ville jag tipsa om hållbara produkter och det var som att öppna en damm. Jag inser hur novis jag är, hur mycket jag har kvar att lära mig om tillverkningsprocesser, arbetsförhållanden, material, impregneringar och alla de andra många saker som påverkar produkten jag köper. Jag har verkligen lärt mig hur svårt det är att göra hållbara val. Det hållbara är kanske inte ens mer hållbart än det ohållbara alternativet (makes no sense huh?) Men något jag har skrivit många gånger om är att inte köpa saker man inte behöver. Kanske ska vi inte göra det svårare än så. Ersätt inte bristande kunskap med prylar du inte behöver. Och se i första hand om du kan låna eller loppa inför fjällsemestern.  Läs mer: Hållbarhet eller köphysteri – Vad väljer du? och Loppisfynda Friluftsprylar – så gör du!

Vad vill du lära dig mer om när det kommer till hållbart friluftsmode? Vad tycker du är krångligast eller svårast när du köper nya friluftsprylar?

Kommentarer

  1. Kari

    Jag önskar att det kunde finnas en tydlig märkning för miljövänligheten (som eko för mat) för det är ju nästan omöjligt att veta att man väljer rätt pryl, hur mycket man än försöker. Dock vill jag tipsa om Icebreaker som har en väldigt bra policy för djurvård: https://uk.icebreaker.com/en/icebreaker-ethics/how-we-treat-animals.html

    Sen finns det säkert annan problematik kring dem också – transporter osv. Men det är i alla fall något. Väldigt bra kläder gör de också! Svenska Woolpower är också bra – på båda punkterna.

  2. NastiSamoyed

    Spännande inlägg! Finns så sjukt mycket att tänka på och fundera över när det gäller hållbarhet idag. En miljon företag och alla gör olika, och det är då tusan i mig inte lätt att sålla vad man bör köpa eller inte.

    Men du skriver att det finns företag som producerar PET-flaskor för att tillverka produkter av… Kan du ge ett exempel? Tycker det låter knas att göra en produkt, för att sedan ”återanvända” den i sina andra produkter. Men det kanske låter och ser bra ut att återanvända sina PET-flaskor, och man tjänar mer i längden.

  3. Tack för fler frågor än svar 😉 Allt som har med hållbarhet, etik, att vara medveten osv har ofta minst två sidor och att få alla rätt är minst sagt svårt om inte omöjligt. Särskilt om en ska ta hänsyn till vad alla andra tycker. Fortsätt problematisera, det kommer vi långt med!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *