Dag 13: Rödön – Helleberg

Idag var längsta vandringsdagen hitintills. Och de sista sju kilometerna tog lika lång tid som de 19 första. Efter det lilla samhället Wången var det långa sega uppförsbackar och den mest makalösa utsikten. Vi sov över hos fantastiska Helene och Allan. Såhär skrev Allan efter att vi lämnat varandra på eftermiddagen, en bra beskrivning av dagen; Så har Leanne Downs och Angeliqa Mejstedt lämnat Nälden efer en natt i vår friggebod. Angeliqa vandrade glatt vidare mot Glösa medan Leanne tog ännu en vildag. Istället följde hon Helene och Anita ut och plockade lingon (för första gången) innan dom ansöt till Angeliqa i Glösa. Där fick de träffa Jägare Räv och Bäver. Räv gjorde en kort guidning om jägarstenåldern och bjöd på kaffe och kaka innan man gick ner till hällristningarna och tittade på de 6000 åriga figurerna inhuggna i berghällen. Därefter fortsatte Angeliqa sin vandring med sikte på Helleberg medan Leanne fick fortsatt åka bil till övernattningsstället. Leanne hoppas din hälsena läker så du kan fortsätta din vandring. God tur tjejer!!!

LRM_EXPORT_20160831_210739

LRM_EXPORT_20160831_210727

LRM_EXPORT_20160831_210655

Glösa Älgrike – En tidsmaskin

LRM_EXPORT_20160831_210508

Jag möttes av en skolklass som gjorde en Brummorkester i tre akter. Instrumenten hade de tillverkat själva av en träbit och tjock tråd. Ljudet som blir när träbiten svingas i luften låter som ett dovt brummande.

LRM_EXPORT_20160831_210453

LRM_EXPORT_20160831_210444

LRM_EXPORT_20160831_210435

LRM_EXPORT_20160831_210415

LRM_EXPORT_20160831_210357

Sedan gick vi upp till utställningen med yxor gjorda av älghorn, en båt tillverjad av uppspänd älghud och instrument/marackas som kan användas till att spela med.

LRM_EXPORT_20160831_210337

LRM_EXPORT_20160831_210325

Här är de fantastiska människor som tagit hand om oss så bra det senaste dygnet. Riktiga ledänglar. Allan och Helene bodde vi hos inatt och som serverade riktig hotellfrukost runt köksbordet. Senare möttes vi igrn på Älgriket och vi fick lära oss om Härjedalens utveckling sedan istiden och älgarnas betydelse för bygden. Vi tittade också på hällristningar nere vid älven och Allan förklarade att de fyller i dem med röd färg var sjunde år och en gång varje år har de stor älgfest med små brasor och olika sorters hyllning till älgen.

LRM_EXPORT_20160831_210309

LRM_EXPORT_20160831_210223

Nu har jag hunnit gå en rejäl bit. Varje dagsetapp är runt 20 kilometer men samanlagt blir det ju mycket att lägga ihop dem. Väldigt uppmuntrade att se framstegen.

LRM_EXPORT_20160831_210209

LRM_EXPORT_20160831_210158

När jag kom till till den här punkten hade jag mjölksyresegat upp för uppförsbackarna från Wången och hade tappat pusten och gick och svor lite för mig själv. Sedan så vände jag mig om till utsikternas utsikt över sjön och fjällen. Det är så viktigt att tänka på belöningen, att stanna och njuta av det mödan ger.

LRM_EXPORT_20160831_210131

På eftermiddagen gick jag förbi det som måste vara Sveriges minsta brandstation. Ett litet skjul med två dörrar. Jag skulle så gärna vilja se vad som finns på insidan.

LRM_EXPORT_20160831_210122

LRM_EXPORT_20160831_210059

När jag kom fram till stugan hade Leanne lagat broccoli, potatis och fisk i ugn. Jag blir så otroligt bortskämd nu när Leanne hinner fram många timmar innan mig. Dessutom kan jag skicka med det tyngsta i ryggsäcken. Dagens insikt. Idag har jag tänkt mycket på den fina gemenskapen som är här på leden. Vi möter så många människor som bokstavligt talat bjuder in oss till sina köksbord och låter oss ta del av deras vardag och höra historier om vad som händer i bygden och området och ofta pratar vi om allt tänkbart och otänkbart. Det är som en stor familj här. Och jag tror att vi i storstaden och vardagsjäktandet kan ta till oss mycket av det här sättet att vara mot varandra. Öppna. Dela. Värme. Inte döma så hårt. För i det individualiserade samhället vi lever idag är det mer fokus på jakten efter status, makt och fina titlar. Men vad betyder det egentligen? Läste ett så fint citat vid frukosten på STF sylarna tidigare i somras; ”Hellre äta gröt tillsammans än oxfile ensam” Det tycker hag vi säger Amen till.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *