Hikefulness: Tärnettholmarna på Höga Kusten

Långt innan väckarklockan skulle ringa vaknade jag till i tältet på Tärnättholmarna. Kvällen innan hade jag somnat till smattret av regn mot tältduken. Sakta och ljudlöst tog jag mig ut ur tältet för att inte väcka min vandringskamrat som fortfarande sov välbehövligt. Idag syntes inga spår av den blöta natten, istället sken solen och gav löfte om en strålande dag. Jag gick ned till stranden som bildats i övergången av tall- och granskog. Där satte jag mig på en stubbe och tittade ut över det blanka vattnet som speglade trädkronorna i skiftande gröna färger. Samtidigt hörde jag de andra vandrarna vakna till liv runt omkring mig. Luften fylldes snart av småprat, prassel av sovsäckar och puttrande gaskök. Ibland tycktes jag mig ana doften av kokkaffe. Jag satt där stilla länge, länge. Sedan sköljde jag av ansiktet i det iskalla vattnet och begav mig tillbaka till tältet och dagens alla bestyr.

Utsikt från lunchstället, Höga Kusten Hike

Vaknade till en spegelblank vik, Höga Kusten Hike

Landhöjningen har skapat en sträng med sand som gör att det går att följa vandringesleden ända ut i skärgården, Tärnettholmarna, Höga Kusten Hike

Mer läsning för dig som ska eller funderar på att delta i Höga Kusten Hike:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *