Jag vågar fira Valborg på mitt sätt

Idag läste jag en av gratistidningarnas krönikor inför Valborgsmässoafton ikväll. Krönikan handlade i princip om att han söp för mycket i Ekonomikumparken när han var ung. Utan att han egentligen tyckte att det var kul. Och att han nu stod och frös framför en brasa med barnen. Utan att han egentligen tyckte att det var kul. Och när jag läste den där artikeln så började jag fundera. Står många människor runt om eldar idag för att de känner att de måste eller för att de borde? Om de nu står där och lider. Varför inte göra något annat? Klä på sig mer, samlas framför ett brädspel hemma i värmen eller göra sin egen valborgseld? Jag gör mer än gärna min egen valborgseld. En liten. Samlar de närmsta. För jag föredrar små folksamlingar framför de stora. Jag trivs i skogen. Det är där du helst hittar mig en fredagskväll eller en valborgsmässoafton.

Året som gick i eldväg

Här är några av årets eldar som lyst upp mörkret. De ser kanske likadana ut. Men för mig är det en resa både genom tid och rum att plocka fram dem ur bloggarkivet.

Stekta Äpplen över elden

Träffade Eric Tornblad som lagade fantastiska pannkakor över elden.

Framför lägerelden red

Den här kvällen i Skuleskogen hade jag snöskovandrat för första gången.

Elde

Elden från en fin väns 30-årsfest.

Reflektioner i elden

eld

Alla hjärtans dag i torpet på Ängsö.

eld_låga

Johan på Nordic Bushcraft visar mig ett nytt sätt att stapla stockar till en jättebrasa.

eld_samhörighet_bushcraft

Den här natten var det bara timmar kvar tills vi formellt skapade Bushcraft Sverige. Ja, en eld kan ha många former och funktioner. Men för mig är det en samlingspunkt. Det är där det finns trygghet, värme, gemenskap och mat. Inte för att glömma kaffe. Det är Valborg för mig. Och jag hoppas att du får en riktigt fin Valborg oavsett hur stor eld du kommer ha framför dig ikväll.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *