Att komma fram. Vara färdig. Landa efter 30 dagars vandring till fots. Möta människor och storstad igen efter naturens tystnad och enkelt leverne längs med vägen. Jag hade två nätter bokade på Trondheims pilgrimsgård innan färden hem. Och stor del av tiden har jag setat i tystnaden och lugnet på gården. Sovit länge på morgnarna och startat dagen med att ätit frukost i cafét. Men har också hunnit gå runt en del i charmiga Trondheim med träbyggnader vid vattnet, fikaställen, secondhand butiker och kolhydratrik middagsmat. Följ med på afterhajk i Trondheim:

lrm_export_20160920_104613

Trondheim har smak för finkaffe.

Min all time high favorit blev Musikcafé och Bokbaren Antikvariatet med ett litet bibliotek utanför på gatan.

Inte långt från caféerna på Bakklandet finns världens längsta cykelhiss som hjälper trötta cyklister upp för backarna.

Här var butiken där jag hade dött kreditkortsdöden om jag gade haft ett kreditkort. Skulle kunnat plocka med allt hem – men blev inget på grund av beslutsångest och pilgrimsfattigdom.

Här är Trondheims utehängplats. Restauranger och serveringar längs med flodkanten med härlig atmosfär. Här har man tagit vara väl på stadens möjligheter. (Västerås stadsförvaltning SNÄLLA åk hit på studiebesök och benchmarka lite med stadsarkitekterna).

Hittade en tjej som sålde våfflor nere vid bryggkanten. Satt där länge på en stol. Drack kaffe. Tittade på folk. Kände våffellukt.

Norges svar på Venedig. Här kom grupper paddlandes med kajaker och det såg otroligt trevligt ut. Hade jag inte varit 564kilometersvandrarstel i ryggmusklerna gade jag hoppat i en kajak first thing.

Loppisfynd. Det är roligt att loppa – speciellt om man kommer nära stängning och får fylla en hel kasse med vad man vill för 50 kr. Jag hittade kuddfodral, en kavaj och lite annat småplock.

Hit till Nidarosdomen kom jag tillbaka många gånger. Lyssnade på svag, svag orgelmusik och satt på en bänk utanför. Gick in och såg de mäktiga valven och detaljerna, förundrades över fönstrens mångfärgade glasskärvor.

Sista kvällen. Tog på mig nya kavajen till middagen. Så ovant att ha något som inte var funktionsmaterial. Men hittade liksom aldrig några byxor till så det blev vandringstights och de lite lättare sandalerna och med enda skillnaden att strumporna var instoppade INNANFÖR byxbenen istället för utanför. Man får göra vad man kan för att smälta in i storstan på en söndag när alla butiker utom loppis är stängda.

Så fin tavla på restaurangen. Föreställer på pricken Öeanne, Stephen och mig.

Vi alternerade måltiderna mellan pizza, taco och hamburgare. Precis allt kroppen skriker efter. Kolhydrater, fett, salt och socker.

Författare Angeliqa

6 Kommentarer

  1. Häftigt o fått hänga me på denna resa! Grymt jobbat o riktigt fina och inspirerande bilder!

  2. Marlene Svara

    Tack för alla fina bilder och berättelser från turen. Inspirerande!

Kommentera

Spara