Två förklaringar till hur arbetsrelaterad stress uppstår.

Det finns olika teoretiska modeller för arbetsrelaterad stress. Eftersom psykisk ohälsa är en av de vanligaste anledningarna till sjukdom idag vill jag att vi pratar mer om de där faktorerna som gör att ohälsa uppstår.

Det finns framförallt två modeller som presenterar olika karaktäristika på arbetsplatsen som skapar stress för individerna. De båda modellerna är applicerbara på de allra flesta arbetsplatser och är därför tacksamma att använda för att förklara den nya ohälsan. Dessa två modeller ger tillsammans en övergripande bild av den komplexa sociala verkligheten som finns på en arbetsplats.

Krav- kontroll modellen

Figuren visar Karasek och Theorells krav-kontrollmodell.(”Psycological demand/decision latitude model”)

Krav-kontroll modellen används för att förutsäga hälsoeffekter som konsekvens av arbetsstruktur. Modellen mäter psykologiska krav och kontrollmöjlighet i beslutsfattande vilket resulterar i fyra sorters psykisk arbetsupplevelse.

  • Ruta ett visar särskilt utsatta highstrain där de som arbetar känner hög psykologisk ansträngning med reaktioner som trötthet, ångest, depression och fysisk ohälsa. Arbetsmiljön är krävande och det är svårt för individen att kontrollera den egna situationen.
  • Diagonal A visar situationer när risken för fysisk och psykisk ohälsa är särskilt stor.
  • Diagonal B visar situationer där lärande stiger och motivationen ökar.

Modellen förklarar varför personer långt ned i organisationshierarkin visar många stressreaktioner och högre förekomst av ohälsa, medan detta är mer sällsynt högt upp i hierarkin. De högt upp i hierarkin har mer kontroll över sin situation och förutsättningar att hantera oväntade situationer som uppstår.

Ansträngning-belöningsmodellen

Figuren visar ansträngning-belöningsmodellen.(”Effort-reward imbalance at work”, )

Modellen förklarar utbytet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Relationen präglas av ett beroendeförhållande där individen utför uppgifter i utbyte mot belöning. Asymmetri i förhållandet uppstår då arbetsgivaren kan begära stor ansträngning i utbyte mot liten belöning.

Allvin analyserar modellen i relation till prestationsbaserad självkänsla. Obalans mellan ansträngning och belöning ökar risken för ohälsa. Belöningar kan vara monetära, visad uppskattning eller ökade karriärmöjligheter. En individ som har prestationsbaserad självkänsla har tendenser att överprestera genom att underskatta de krav som uppgiften ställer och att överskatta sin egen förmåga.

Den individuella motivationen utlöser ett strategiskt agerande från individens sida. Anställningsförhållandet och karriärfokusering leder till att individen överpresterar för att möta kraven som ställs. Den farliga stressen uppstår i samband med konkreta situationer på arbetsplatsen men förklaringen till hur den uppstår finns alltså i den mänskliga motivationen.

Läs mer om arbetsrelaterad psykisk ohälsa i artikeln Sjuka individer eller sjukt samhälle?

Författare

Kommentera

Spara