Där mörkret kramar hårdast.
Finns inget ljus som tränger in.
Det är sedan gammalt.

Nattens alla stjärnor får  varsamt titta fram.
Lysa sitt starkaste sken på himlen.
Omfamnande gemenskap. För en stund.

Ändå vet vi både du och jag.
Att när morgonen kommer är vi ensamma kvar.
Starka krigare. Genom ännu en dag.

Foto: Louise Forslycke Garbergs
Författare

Kommentera

Spara