Text och bild: Anton Kalland

Förstå ull! Det var en gång två traditionella ullisar som träffades och skulle prata ull. En av dem var klädd i gröna ullbyxor och i en nordsamisk luhkka av tät ull. Hen var en journalist och skulle intervjua den andra ullisen som var materialspecialist och djupt förälskad i klassiska ullkläder, speciellt dem från amerikanska äldre klädföretag. Hen hade på sig en rödrutig ullskjorta och en Filson väst, tjocka vadmalsbyxor och en väska i ull tweed. Journalisten bad specialisten posera fint medans hen blev fotograferad.

anton-kalland-boyband
Materialspecialisten poserar.

Sedan började journalisten intervjua materialspecialisten:

Ull är mer populärt än på länge. Alla frilufts- och sportbutiker säljer ullkläder. Men varför kan man köpa endast kläder i merinoull fast det finns 200 andra fårarter i världen?

– Ja, det kan man undra. Ullfibrerna från Merino-rasen är tunna och mjuka och passar därför väl för bebishyade människor. Jag tror att det är bara en galen men kortvarig trend som styr konsumenterna till att köpa endast merinoull. 80% av all världens ull produceras i Australien och det mesta av det är merinoull.

Finns det problem kring detta?

– Massproduktion på djur är alltid problematiskt på ett etiskt sätt. Mellan år 2016-2017 föddes 74,3 miljoner får endast i Australien. Naturen har egna skyddsmekanismer mot att en enda art skulle invadera och monokulturalisera geografiska områden, det blir oftast sjukdomar eller rovdjur som balanserar populationen. Men inte när människan jagar efter ekonomisk vinst med djur och föder upp djur på enorma industriella nivåer, som nu händer till exempel i Australien med merinofår.

Vilka problem har uppstått?

– Merinofår producerar både ull och kött så man äter upp en stor del av ullfåren från ullproduktion, vilket är en bra sak. Men av dessa 74,3 miljoner får tillkommer miljontals får som inte passar kvalitemässigt till ullproduktion och de transporteras med båtar till Afrika eller mellanöstern. Transporten är ett rent lidande för fåren och det har rapporterats att tiotusentals får dör på grund av de dåliga omständigheterna och den bristande skötseln under transporten. Också ull som skickas långa distanser till Kina eller andra länder för vidareutveckling ökar utsläppen i naturen.

Vad skulle vara bättre lösning enligt dig?

– Jag har inga lösningar till den industriella ullproduktionens problem, men jag rekommenderar er journalister att lyfta upp de fina egenskaperna i hårdull, ullsorter som man enkelt kan producera nära hemorten i Skandinavien. Finfibriga ullsorter kommer alltid vara populära i plagg närmast kroppen, men i merinoullhetsen glömmer man alla fantastiska ullsorter som man kan använda till till exempel skjortor, vadmalsbyxor, friluftsjackor, luhkkas, mössor, vantar, strumpor och så vidare. Vissa ursprungsbefolkningar har tillverkat även tälttyg i tätt vävd ull. Man skulle kunna leda produktutvecklingen av skandinaviska ullsorter på ett mer innovativt sätt och nå helt nya produktgrupper – och kundgrupper. Så köp ditt merinounderställ, men ersätt alla dina andra friluftskläder gjorda av icke förnybara källor med hårdull.

– Tack för intervjun. – Ha en bra dag!

Närproducerat ulltyg som är också tvättat, färgat, spunnet och vävt inom rimliga geografiska gränser är den mest ekologiska materialen till tekniska friluftskläder.

Ull vinner över många syntetiska supermaterial i egenskaperna:

  1. Den förmultnar hundraprocentigt (inga microplastics) och förmultningen sker relativt snabbt.
  2. Man kan tillverka vattentäta och andningsbara tyg av tätt spunna och tätt vävda ullfibrer.
  3. Ull värmer även när det är blött.
  4. Ull luktar inte svett efter intensivt bruk.
  5. Hårdull tål slitage och tvätt bättre än merinoull och andra underullsorter.
  6. Hårda ullsorter innehåller mer ullfett, lanolin, som fungerar som impregnering mot fukt, ger slitstyrka och är bra även för människohud.
  7. Man kan laga hårdfibriga ullkläder så att det inte syns att de är lagade.
  8. Ull har antibakteriella egenskaper och börjar inte lukta svett som andra material gör. Den behöver därför inte tvättas ofta.
bebis-merinoull-anton-kalland
Min bebis har en overall av merinoull, men alla mina kläder är av täckull-sorter. Hårdare men perfekta för utomhusbruk.

Därför värmer ull även den är genomblöt: Ull är ett proteinfiber som blir krulligt när det suger i sig fukt och det ökar antalet luftmolekyler som binds fast på ullproteinet med friktion. Mer luft är lika med varmare plagg. Ull binder sig mer med vatten än andra textilmaterialer för friluftsbruk. När ull absorberar vattenånga och den övergår till vatten avges värme.

Det här kläder kan du hitta i flatlay- bilden.

Journalisten: Handgjord luhkka i samisk stil. Ullanorak från Finska Lapland, Tuntsa. Ullbyxor, Sasta. Mormors ullvantar i isländsk ull. Crocs, inte ull. Men de funkar kanonbra med ullstrumpor!

Materialspecialisten: Väst, Filson Macinaw. Skjorta, Woods Canada (företaget startade 1885!). Ullet kommer från Fillson. Vadmalsbyxor, Sasta. Mössa, Mainio. Buff (merinoull). Väska i tweed, Humanscales. Filt, Berger of Norway

Läs mer av Anton Kalland på Vandringsbloggen: 

Författare

3 Kommentarer

  1. Fint att lyfta ullens egenskaper och fördelar gentemot andra material. Däremot reagerade jag på uttalandet om ”bebishyade” människor. Vet inte om det bara var en olycklig formulering, men i annat fall funderar jag över hur många fler än jag som inte vuxit upp med stålborstbad en gång i veckan. Jag är också en av dem som är allergisk mot lanolin så skulle jag använda ett plagg som innehåller det direkt mot huden innebär det att den bokstavligen skulle falla av mig i blodiga slamsor.
    Jag är stolt över min hud, den har kämpat länge för att skydda resten av min kropp mot dagligt slitage och annan påfrestning och därför vill jag också vara snäll tillbaka. Men tyvärr blev jag inte ett dugg sugen på att träda in i de råbarkades skara och trä på mig hårdull efter att ha läst inlägget.

    • Hej, ordet bebishyad används inte alls som nedsättande eller nedvärderande i inlägget utan alla har vi olika känslighet i huden och anpassar såklart kläder och materialval efter vad vi tycker är skönt, bekvämt, funktionellt och skyddar oss dr ute på äventyren.

      Jag har själv känslig hud och vill inte använda produkter som kliar eller skaver. Vi är helt enkelt olika.

      Jag hoppas verkligen inte du tagit illa upp av inlägget – det är skrivet med stor humor och mycket omtanke.

      Allt gott!

      /Angeliqa

  2. Jag föddes med bebishud och har den fortfarande på mig, huden lär vara kroppens ytmässigt största organ om jag inte minns fel. Jag föddes också med humor vilket innebär ett ömsesidigt tagande och givande lite som kampsport. Däremot blir jag både förundrad, vilsen och lite rädd om varje ord i ett inlägg måste vägas på guldvåg för att någon kan tänkas ta illa vid sig.

    Tänk ni kvinnor om ni visste så mycket som kvinnor säger till mig och som jag aldrig skulle våga säga som de gör och då tänker jag naturligtvis inte på min hustru.

Kommentera

Spara