Höga Kusten Hike

I helgen startade 350 vandrare vid FriluftsByn för att vandra Höga Kusten Hike längs med delar av Högakustenleden. En vandring på 40 kilometer genom uråldrig skog, över klippor och med utsikt över havet och skärgården. En sällsynt vacker variation och ett minne för livet.

Foto: Sara Lansgren

Följ med mig och Sara på Höga Kusten Hike genom världsarvet. Sara Lansgren på Höga Kusten

Låt mig presentera Sara. Hon inspirerar mig otroligt mycket. För det första tar hon alldeles magiska fotografier och för det andra ger hon sig ut på Höga Kusten Hike som sin allra första flerdagarsvandring och fixar det galant i den tuffa terrängen. Det kallar jag Girl-power. Min resa började på tågstationen i Västerås, sedan bilade vi upp tillsammans från Mora. Det var en ungefär sex timmar lång bilfärd fylld med kexchoklad, tjejsnack och vandringsplanering. Vi kom fram till FriluftsByn vid midnatt och startade tidigt morgonen efter. Sveriges Radio rapporterade direkt från starten. Om du klickar in på länken får du höra intervjuer med några vandrare och projektledaren Jerry Engström. Med på bild men inte med på inspelningen är jag på ett hörn. Sveriges Radio – Vandring i Höga Kusten lockar många

Skrattaborrtjärn

Skrattaborrtjärn blev den första målpunkten på kartan. Här stannade vi för att justera lösa remmar på packningen, ta av för varma kläder och äta kanelbullar. För den som kommer hit senare under dagen finns det gott om möjligheter till att tälta, eller sova i den lilla stugan.

kaffe-kasa

lufta-fotterna

Vi förbereder nästa vandringsetapp och tittar på kartan. Vi var ute länge, länge på leden den här dagen. Och det var av en enda anledning. De här alldeles makalösa utsikterna. Att komma upp upp på berget och få fri sikt över trätopparna ger sådan svindel i magen. De här vyerna har sådan dragningskraft. Så det slutade med att vi drack kaffe i tre kvart. Sedan gick vi några kilometer till Slåttdalsberget och sedan hade vi lunch minst lika länge till. Det här är bokstavligen lönen för mödan att resa över halva Sverige och gå långt med tung packning på ryggen.

Slåttdalsskrevan – Känd från Ronja Rövardotter

Slåttdalsskrevan, stenig terräng Foto Sara Lansgren

Slåttdalsskrevan Höga Kusten Foto Sara Lansgren

Angeliqa Mejstedt - Slåttdalsskrevan Skuleskogen Höga Kusten Foto Sara Lansgren

Skrevan är 200 meter lång och 30 meter djup, att vandra med de höga bergväggarna på sidorna är en mäktig upplevelse. Den här första dagen bjöd på alla väder både sol, duggregn, åska, hällregn och molnigheter. Det är alltid en klädmässig utmaning att varken svettas eller bli blöt. Men lika glada var vi iallafall oberoende av väderlek.

Tärnättholmarna med Friluftsskola och Tältplats

Första natten slog vi läger på Tärnättholmarna. Det var lite småsvårt att få bort alla kottar under tältet men desto lättare att sitta vid strandkanten och absorbera in naturens storslagenhet.

Friluftsskola med Johan Skullman

På kvällen samlades vi utanför Johan Skullmans tält för att höra hans bästa friluftstips. Johan berättade om allt från hur man väljer rätt tält till hur vandringsryggsäcken optimeras utifrån val av produkter och hur den packas. Värdefulla tips och smarta knep går bara inte att få för många av.

Vi grillade korv framför öppen eld på kvällen, Höga Kusten Hike

På kvällen skippade vi den frystorkade maten och grillade korv framför brasan.

Angeliqa Mejstedt framfr en timmerstoksstuga Foto Sara Lansgren

Jag vaknade på bra humör i tältet.

Vandring med salta stänk från havet

En av de saker som överraskade mig mest med vandringen var de underbara stränderna. Längs med leden dök det upp fina sandstränder med silkeslen sand som knastrade under kängorna. Det är verkligen kontraster från dagen innan när vi hoppade jämfota mellan stora stenbumlingar och klev över hala rötter. Andra vandringsdagen gick ackompanjerad av salta vindar, havets brus och varma solstrålar mot kroppen.

Angeliqa Mejstedt vilar vid havsstranden Foto Sara Lansgren

Checkpoint och mysigt ställe för att laga till lunch. Vi satte oss i skydd av gräset och kokade upp vatten till maten och tittade när vandrare kastade sig i det svalkande vattnet.

Följer Höga Kusten Leden till Dal

skuleskogen-hoga-kusten

vatten-back

Det roligaste med att vandra i samband med anordnade event är ju såklart att det finns en hel drös med människor som är minst lika vandringsnördiga. Alla har ett gemensamt intresse och ett gemensamt mål så det är lätt att börja småprata, skaffa nya vandringsvänner, få tips och byta erfarenheter.

Dal – Sista tältnatten på Höga Kusten Hike

Kvällens tältplats låg på en stor äng bredvid ett mysigt litet pensionat mitt i skogen. Jag gillade utsikten över skogsbrynet i bakgrunden. Träden på höga kusten är så långa och ståtliga, det ger verkligen en speciell känsla. På morgonen letade sig dimman upp bakom trädkronorna och det såg nästan magiskt ut.

Angeliqa Mejstedt i Skuleskogen på Höga Kusten, Fotograf Sara Lansgren

Lördagen till ära festade i till det med ost och kex. Mums!

En blöt avslutning mitt i skogen

Vi gick upp strax efter klockan fem på söndagmorgonen. Då trodde vi att vi skulle hinna packa ned tältet och äta frukost innan regnet skulle komma. Men så blev det inte. Tvärt emot vad väderrapporten förvarnade om föll regnet hela natten och hela morgonen, med bara korta uppehåll under dagen. Det fick mig att gråta lite inombords eftersom vandringens fysiska höjdpunkt skulle hända idag – toppstugan på Skuleberget med våfflor och kaffe.

Vandringsbloggen på Höga Kusten Foto Sara Lansgren

Angeliqa Mejstedt - Vandringsbloggen på Höga Kusten Foto Sara Lansgren

Vi packade våra ryggsäckar i tältet, sedan skyndade vi oss med att riva tältet och började sedan dagens vandring. Efter någon halvtimme satte vi oss under några granar och lagade till frukost. Tack och lov hade vi stormtändstickor i packningen. Det räddade oss eftersom det inte gick att få fyr på de vanliga tändstickorna som blivit fuktiga. Läs mer: Sara Lansgren om att genomföra sin första flerdagarsvandring I lagom tid till eftermiddagskaffet kom vi i mål till FriluftsByn igen. Där väntade skydd från regnet i en Tentipi och en sprakande brasa att värma sig framför. Slutet gott och allting gott. Här satt vi på träbänkar och åt upp den sista chokladen från packningen. Vart efter andra vandrare kom i mål blev vi fler och fler som välkomnade de nyanlända med applåder och hurra-rop. Tack till alla härliga vandrare i startgrupp tre, alla funktionärer, partner och super-Sara som gjorde det här till en episk och helfnissig utehelg. This is it!

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *