Dagen jag hälsade på ett jättelikt, gigantiskt pringleschips och hittade Marilyn Monroe iklädd endast en potatissäck.

Jag trodde först inte mina ögon när jag såg en jättelik potatis utanför ett hus. Idaho var i min värld bara något att passera mellan en hel drös nationalparker och annat episkt och storslaget som jag i månader planerat in i minsta detalj för att få ut så mycket som möjligt av.

Längs med en smal väg i Idaho ligger staden Blackfoot med drygt 10 000 innevånare. För turister och den generella allmänheten ligger knappast Blackfoot på topplistan av reseanledningar att bila genom USA. Men precis där längs med vägen finns ett litet hus med stor kärlek till potatis – Idaho Potato Museum.  I trakten odlas potatissorten Russet Burbank som är känd för att vara god i smaken och odlas upp som stora fina potatisar.

Huset med en potatis utanför visade sig vara en av resans absoluta höjdpunkter. Bara för att det var sådär galet oväntat, så genuint mycket småstadskärlek  i kombination med lokal stolthet på ett sätt bara amerikaner är stolta. Och ja, det fanns t-shirtar med tryckta potatisar, potatisläppbalsam, spelkort och vykort med tecknad version av Marilyn Monroe iklädd endast – gissa rätt nu – en potatissäck!!

Själva turen genom museumet går genom historiens vingslag och för den som vill nörda ner sig på området potatis så finns massa,  massa att lära sig om potatissorter, potatisodling och potatisens hjältar. Hur potatisen kom till trakten och hur den kom att göra skilland för delstaten.

Potatisen är hjälten, huvudepersonen och det stora nöjet. Jag gick rätt snabbt förbi uttorkade artefakter som träplogar och rostiga vagnshjul, tittade drömskt en stund på svartvita fotografier på väggen  men tog mig i ärlighetens namn inte tid att läsa de långa utförliga texterna.

Vad som däremot fångade mitt intresse och mitt hjärta var det gigantiska pringleschipset mitt i lokalen. Jag bedömer det ungefär en halvmeter i diameter och det var inglasat för klåfingriga fingrar. Världens största chips.

dags att åka vidare

Författare

1 Kommentar

  1. Jag har varit på måååånga platser i USA, men det där har jag aldrig hört talas om ens. Haha, snacka om nördigt. Men roligt med det där oväntade. Det blir ofta bäst.

    Kram Lena

Kommentera

Spara