Kliva utanför sin komfortzon

När jag tänker på vad som är äventyr allra mest för mig så är det att kliva utanför komfortzonen. Att göra det där obekväma, tunga och lite läskiga fastän all senses skriker att det kanske är tryggare, säkrare, skönare att låta bli. Ett av mina favoritcitat läste jag i en bok av paolo Coelho – En båt är säker i hamnen. Men det är inte där båtar är menade att vara. Och lite så tänker jag att det är sunt att tänka. VÄLDIGT mycket så tycker min sjukgymnast att det är sunt att tänka. Och för det är jag honom evigt tacksam. Precis när jag börjar känna ”jepp, vad stark jag är, det här känns stabilt” så får jag en riktigt rejäl utmaning att bita tag i. Och det känns som att jag alltid simmar mot strömmen  men strömmen är starkare och starkare. Jag blir starkare coh starkare och jag känner det i hela kroppen och jag fullkomligen älskar det. Älskar känslan av att vara trött i kroppen. Min hjärna fungerar bättre.

Min träning handlar inte om att bli smal eller förändra min kroppsform. Min träning handlar om – och har alltid handlat om – att ha en funktionell kropp. I vardagen och för de äventyr som jag vill göra. Nu rehabbar jag en envis vandringsskada och har äntligen hittat tejpmästarnas tejpmästare och en riktigt sjujämmelens bra sjukgymnast som jag tackar högre makter för många gånger om dagen. För så stor skillnad har det blivit på bara veckor.

Årets första mål är att börja jogga. Jag skrattade när han sa det. Förklarade att jag har en vandrarkropp. Jag går. Jag är inte en joggmänniska. Som tur är lyssnar han väldigt lite på vad jag säger i kombination med att han är otroligt tålmodig och pedagogisk när han förklarar tills jag förstår. Nu förstår jag att livet är till för att levas löpande – som utgifterna. Det är en sådan parallell som mitt civilekonomjag kan ta till sig. Jag förstår logiken. Nästa steg är nu att börja jogga. Jag har order om att jogga tills jag inte kan jogga mer. Ska inte målen vara mätbara, specifika och avgränsade? Nej. Forrest Gump är min förebild. Han som sprang tills kroppen inte ville springa mer. Och för det här älskar jag min sjukgymnast till månen och tillbaka.

Idag tog jag mina första löpsteg utomhus. Det var svinkalt i de ytterst välventilerande löpartightsen. Snön smälte på marken så fort den landade och gyttjan var ett halkigt faktum. Men jag sprang. Och som jag sprang. Tills jag hade blodsmak i munnen. Tills jag flåsade så det hördes ända ner på stan. Sen sprang jag lite till. Och sen hade det gått 7,5 minuter. Och jag fattade varför Forrest Gump metoden är den allra bästa som finns. För sen ville inte kroppen springa mer. Den var klar. Färdig. Jag sprang tills jag var färdig och varken mer eller mindre. Sådan bra måttstock. Pusha gränsen men inte trassera över den med buller och bång som jag hade gjort om jag fått ett specifikt tal att förhålla mig till att uppnå.

Det är hårfint det här med att ge upp för tidigt, maxa för hårt. Men den gränsen – den fina, fina gränsen, är så mycket mer lätt att känna när man faktiskt känner. Inte uppnår. Inte förvaltar. Inte presterar. Utan känner.

Så i vår kommer jag springa tills benen inte vill springa mer. Gå tills benen inte vill gå mer. Varken mer eller mindre.

Jag kommer säga ja till galna upptåg. Jag ska bli mer spontan.

Bjuda in äventyret. Skapa äventyret.

2018 – I am ready to knock you down!

Kommentarer

    1. Det låter helt galet. Där kan jag vara med tills benen inte vill mer – skulle gissa att det är på den tidigare halvan av banan – men vem vet det är ju mååånader dit. Är det inte då man får vara massa lerig och så? Det ser kul ut. Kaffe är definitivt kul.

  1. Underbar sjukgymnast! Hoppas du hittar glädjen i att springa. För vet du vad? En kommer mycket längre när en springer än när en vandrar. Så en kan alltså komma till fler nya ställen. Och vet du vad, vet du vad? En kan packa en löparryggsäck med FIKA och springa på fikatur😊

    1. En kan ju vandra långt också – det tar bara längre tid 😀 Min löpning handlar bara om att kunna vandra – jag har väldigt svårt att se fjällöpning framför mig även om fikat får plats så skulle jag ju sakna ungefär en halv miljar andra saker i ryggsäcken. Vart har man tält? Och mat? Och ombyteskläder? Och systemkameran? Hur tar man bilder när man joggar? Haha, nu kom jag på sååå mycket frågor som ajg aldrig har tänkt på för fjällöpare. Måste utforska detta mer. TACK för att du kom med en ny vinkel – det gör mig jätteglad 😀

  2. Tycker att du sätter ord på ett sådant intressant mänskligt kanske svenskt fenomen, nämligen att vi är så rädda för att gå utanför vår trygghets zoon. Vilket är så bissart då vi lever i ett av de tryggade länderna med en bra levnadsstandard.. 😵😵ändå Vill vi inte släppa på kontrollen och utmana oss själva det minsta…eller Jo vi kan utmana oss om vi vet att vi då kommer tappa exakt 3 kg (kontrollerad uttmaning) det gillar vi men inte att uttmaning oss själva utan att veta om framtiden!🤸🤸🤸

    Älskar att du bara springer till du inte kan och släpper din båt lös på ett stort hav. Livet är till för att levas inte i tanken kontrolleras ☮️❤️

    1. Klokt. klokt. Så himla klokt det där med att det ska levas och inte kontrolleras. Jag tror många får kontroll som en motfaktor på allt det som är osäkerhet och snabba förändringar som amn måste förhålla sig till – att lära sig hantera det genom att förutse, arbeta med olika alternativ, jobba dubbelt så hårt. När mycket av lösningen på nästan allt handlar om att släppa taget. Släppa taget om allt som inte kan kontrolleras och acceptera saker så som de är. Sen spklart inte lika med att bara glida med och hamna där man hamnar – men att paddla som fan när man ska paddla. Inte hela tiden. 😀

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sitemap-7sitemap-8sitemap-1sitemap-2sitemap-8sitemap-1homersshomesitemap-10sitemap-9sitemap-8homersssitemap-10sitemap-8sitemap-6sitemap-10sitemap-9sitemap-3sitemap-4sitemap-6sitemap-1sitemap-4sitemap-9sitemap-7sitemap-7rsssitemap-10sitemap-6sitemap-6sitemap-10sitemap-6sitemap-2sitemap-7sitemap-1sitemap-3sitemap-5sitemap-8sitemap-8sitemap-4sitemap-1sitemap-8sitemap-5sitemap-1sitemap-9sitemap-9sitemap-10sitemap-7sitemap-7sitemap-7