Vanligaste orsakerna till nödfall vintertid är utrustning som går sönder (skidor, snöskor, bindningar), klädesplagg som råkar eldas upp, att du går genom isen eller tappar bort dig. Då är det viktigt att snabbt veta hur du får upp värmen, hittar skydd och gör upp eld. I det här inlägget ska vi djupdyka i hur kroppen reagerar på kyla, hur du känner igen ytliga och djupa kylskador och vad du ska göra om du upptäcker dem på dig själv eller en kamrat. 

Så reagerar kroppen på kyla:

Människokroppen strävar alltid efter att vara 37 grader varm och speciellt prioriteras de livsviktiga organen hjärna, ryggmärg, hjärta, lungor, lever och njurar. Genom blodcirkulationen kan kroppen själv reglera värme och kyla, blodet kyls ned närmare huden och om kroppen är för varm skickas mer blod till ytligt liggande blodkärl för att kylas av – då blir kroppen och om kroppen fryser så behålls blodet närmare kärnan för att hålla de viktigaste organen varma – då blir huden vit och blek.

Skydda huvudet – där försvinner mycket kroppsvärme

Huvudet är en riktig värmebov eftersom hjärnan alltid måste hållas varm så försvinner mycket värme från just huvudet. Det betyder att när det blir -10 grader och kallare utomhus försvinner 50 – 75 % av kroppsvärmen genom just huvudet. Om du fryser är en bra mössa en viktig investering.

Reglera värme med rätt klädsel och undvik uttorkning

När du blir så varm att kroppen inte längre kan reglera värmen genom att cirkulera blod så svettas du. Om du rör dig eller har för mycket kläder på dig blir kroppen så varm att den måste svettas för att reglera värmen. Du förlorar 0,5-1 liter vatten genom svettning  varje dygn – men om du rör dig aktivt kan det vara så mycket som upp till fyra liter. Se därför till att ventilera ordentligt så fort du känner att du börjar bli varm och drick mycket vatten så att du inte riskerar uttorkning.

Ventilera gör du snabbt och enkelt genom att öppna upp i halsen, ta av mössa och vantar och öppna gylfen på byxorna eller ventilationsdragkedjor på jackor och benslut. Läs mer om lager-på-lager metoden när du klär dig. 

Var vaksam på om du börjar frysa

Om du istället blir riktigt kall börjar kroppen huttra och skaka för att värma dig. När du fryser så mycket är det ett tecken du behöver ta på allvar – du behöver göra en förändring mot vad du gör just nu. För att få tillbaka värmen igen kan du ägna dig åt fysisk aktivitet, klä på dig bättre, gå in och värma dig eller dricka varm dryck.

Riskfaktorer vintertid – väder att vara uppmärksam på!

Vind. Risken för köldskador är betydligt större när det blåser. När det är vindstilla så värmer din kropp upp luften runtomkring dig. Om det blåser kraftigt en riktigt kall vinterdag kan det handla om minuter eller så lite som sekunder innan du förfryser oskyddad hud. Men du kan få köldskador redan vid plusgrader – exempelvis om du har våta kläder eller det är hög luftfuktighet.

Tips: Använd vindtäta kläder, ventilera så att du inte svettas och blir blöt för då fryser du lättare senoch undvik att ta på kalla ytor utan att skydda dig med handskar.

Kylskador och hur du hanterar dem

Så ser du om du eller vandringskamraten håller på att få en kylskada

Riskområden: Du har störst risk att få kylskador på kroppsdelar som utsätts för kyla och vind – en bra tankeregel är sådana kroppsdelar som sitter långt från hjärtat. Tår, fingrar, öronsnibbar, kinder. Speciellt utsatt är områden på huden som utsätts för metall, kom därför ihåg att alltid ta av dig klockarmband, armband, ringar och örhängen i metall innan du ger dig ut i kallgrader. Metall leder bort värme från huden och ökar risken för kylskador.

Ytliga köldskador visar sig som vita fläckar på huden och om skadan fortsätter utsättas för kyla kan den bli djup och tränga in i underliggande vävnader. När du är stressad eller om det är riktigt oväder ute kanske du inte känner när stickande kyla mot huden börjar övergå till avdomning, men det är första tecknet på en ytlig köldskada. Huden får en vit fläck som kan skjutas mot den underliggande vävnaden.

Gör så här vid ytlig kylskada:

  1. Rörelse, söt dryck och värme: Om du upptäcker detta ska du skydda dig från vinden, klä på dig något varmt, dricka varmt och röra dig. Sedan värmer du det kalla området genom att lägga en varm hand mot det.
  2. En frusen hand kan stoppas innanför din egen armhåla och en frusen fot i en kamrats armhåla.
  3. Om du gjort detta i 30 minuter och det inte hjälper är kylskadan djup. Huden är hård, kan inte skjutas mot vävnaden under, den är vitgul och blir blåröd när skadan behandlas och det kan även synas blåsor efter någon timme. Djupa kylskador ska alltid tas om hand av läkare. 

Läs mer: Köldskador på 1177 – Vårdguiden online

Allmän nedkylning.

Vid starkt väder, väta och vind kan kroppen drabbas av allmän nedkylning. Det börjar med att du huttrar, får försämrad motorik och kan bli apatisk, fortsätter med att händerna blir oanvändbara och att du slutar huttra. Blir du sedan svårt nedkyld, när kroppstemperaturen går under 30 grader, så kan du inte gå, du blir allmänt förvirrad och får så småning om svag puls, svag andning. Sjunker kroppstemperaturen under 27 grader blir du medvetslös och kan verka död för en utomstående.

Gör så här vid allmän nedkylning:

  • Isolera från markkyla. Låt den skadade sitta skyddad från markens kyla på ett liggunderlag, en ryggsäck eller ett tjockt lager granris.
  • Skyddas från vind. Hitta en plats skyddad från direkt vind, bakom ett hus eller sätt upp tält om det behövs för att hitta lä.
  • Täck med filtar eller andra värmande plagg. 
  • Transportera den skadade till läkare liggande.

Kylfot: Uppstår om du är blöt och kall om fötterna under en längre tid, flera dagar eller veckor då får du domningar och stickningar i foten, de gör ont svullnar och blir skrynkliga. Behandlas av läkare. Undvik detta genom att byta strumpor ofta, hålla fötterna torra, lufta fötterna ofta, massera fötterna varje dag och vila dem i högläge.

Köldsprickor. Vintertid är det vanligt att få köldsprickor på fingertoppar, nagelband och läppar. Smörj in noga på kvällen och se till att dricka ordentligt med vatten eftersom köldsprickor ofta uppstår på grund av uttorkning. 

Boktips till dig som vill förbereda säker vistelse i naturen vintertid:

Författare

1 Kommentar

  1. Jag var på ett föredrag med Fredrik Sträng här i Östersund då han besökte Woolpower. Han berättade då att även risken för brännskador ökar vid nedkylning vilket beror på att känseln är nedsatt och vi inte reagerar normalt på heta föremål som exempelvis kokkärl.

    Extra farligt på vintern är olika vätskor som har låga frystemperaturer som exempelvis bensin och alkoholer som används som bränsle i köken.

Kommentera

Spara