I rapporten Mer friluftsliv – Fakta om friluftslivets positiva effekter som Svenskt Friluftsliv tagit fram kan vi läsa om den fantastiska effekt naturen har på våra kroppar i termer av att öka mental- och fysisk hälsa.  Där lär vi oss bland annat att hela 90 procent av svenskarna upplever att friluftsliv gör vardagen mer värdefull och att det är viktigt för hälsan.

Foto: Lousie Forslycke Garbergs

Ju oftare desto bättre.

Forskning visar att personer som bor nära grönområden oftare kommer ut i naturen. De personer som ofta besöker grönområden känner sig mindre stressade. Sambandet gäller oavsett kön, ålder, social- och ekonomisk position i samhället.

Det här händer i kroppen
Efter bara 5 minuter i skogen går pulsen och blodtrycket i kroppen ned och stresshormonerna i blodet minskar. Att vara i naturen ger distans till vardagens krav och måsten. Den annorlunda miljön utanför staden får ta upp våran uppmärksamhet.

Att vara i naturen hjälper oss både att minska pågående stress och att hantera och buffra för framtida stress.

Hjärnans tillväxt är beroende av att stimuleras med det som finns i naturen. Hörsel. Syn. Känsel. Att känna vinden, höra fåglar, se blommornas färger.

Mer än bara motion
Friluftsliv och att vara i naturen kan ske av många anledningar. Till vardags visar undersökningar att Svenskar beger sig till naturen för fysisk aktivitet och motion. Under helger och längre ledigheter ligger fokus istället på avkoppling och samvaro. Visste du att 94 procent upplever att naturen hjälper dem bli harmoniska och avspända?

Friluftsliv förbättrar livskvaliteten
Undersökningar visar att 80 procent av svenskarna tycker att vistelse i skogen och naturen är avgörande för deras identitet och livskvalitet. Bara 4 prcent svarade att det saknar betydelse.

Naturen ger oss själslig styrka.

Många liknar känslan av att vara i naturen med en nästintill religiös upplevelse. I naturen finns något som är större än oss individer, vi som människor är små och i det finns en styrka som vi känner.

Friluftslivet ger perspektiv på oss själva och livet.

Det kan uttryckas som att vi lättare känner kontakt med tillvarons samanhang i naturen.

Så påverkas hälsan av friluftsliv
– Stärker skelettet
– Ökad muskulatur och rörlighet
– Motverkar övervikt
– Förbättrar sömnkvaliteten
– Motverkar ångest och depression
– Ökar motståndskraften mot infektioner
– Stresstoleransen höjs
– Motverkar ensamhet
– Minskar risk för hjärtåkommor
– Bättre koncentrationsförmåga
– Ökad motorik

Bättre samhällsmedborgare
Att vistas ute i naturen gör att vi börjar förstå naturens samspel. Exempelvis vandring tar oss ofta förbi höjdpunkter som visar vår historia, kultur och traditioner. Det skapar nationell identitet. När vi känner att vi är en del i naturen så vill vi också kämpa för att ta hand om den och bevara den.

Det skaver så jävla hårt i mig. Jag såg SVT:s dokumentär Avicii – True Stories för två veckor sedan och det var som ett svidande skavsår som blev allt mer infekterat och köttigt. Det skaver på så många sätt och jag tror vi är många som kan känna igen oss utan att ens vara i närheten av DJ:scenens extrema press och strålkastarljus. Bara en till projektdeadline. Bara täcka en till vabbande kollega. Sova ikapp på helgen. 

Arbete kan vara medel för att nå självförverkligande. Bli sitt bästa jag. Men när människa förväntas bli maskin blir arbetet en boja. När jag pluggade vid Uppsala Universitet skrev jag mitt examensarbete om just arbetsrelaterad psykisk ohälsa och idag vill jag lyfta de viktigaste slutsatser jag tog fram där. Vi behöver på allvar sluta prata om psykisk ohälsa som ett individproblem, något som är upp till personen att lösa med yoga, mindfulness, promenader etc. ”Du har ju alla valmöjligheter att skapa din egen framtid, är du inte lycklig så är det ditt eget fel”.

När uppstår psykisk ohälsa?

  • Kraven är högre än kontrollen över situationen och det som förväntas.
  • Belöningen och det man får tillbaka är mindre än ansträngningen.
  • Prestationsbaserad självkänsla med starka värderingar, högt engagemang och höga krav.

Psykisk ohälsa är ett allvarligt samhällsproblem. Mellan åren 2010-2017 ökade antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa med 359 % i Sverige och 80 % av alla sjukskrivningar beror på utmattning. Det går att se vissa grupper som är mer utsatta än andra, det talas om i termer av sociopatologier. Freud förklarade att människan har skapat ett samhälle som inte är hållbart för människorna däri. Dokumentären ger oss exempel efter exempel på ett samhälle och drivkrafter som är skevt och vilka individuella konsekvenser det får.

När det inte går att kliva av vägen som är utstakad

Tim berättar ”Jag trodde inte att människor skulle pressa mig att göra fler spelningar när de såg att jag mådde skit.”

Starka krafter försöker hålla Tim kvar på den utstakade banan.  Fortsätta DJ:a med argumentation från managern Ash som säger ”Tim förstår inte värdet av pengar, hur det påverkar andra runt omkring honom” och  hans team som försöker få in tio Vegas-spelningar fast Tim har panikångest som möts med orden ”Är det inte lättare att bara göra showerna än att inte göra dem?”.

Och gång på gång säger Tim ”Jag kommer inte kunna spela längre. Jag kommer typ att dö.”

Läs mer: ”He did’nt understand the value of money” (Daily Mail)

Starka är de mekanismer (i form av organisationer, strukturer, förväntningar och relationer)  som låser in individer och minskar deras handlingsutrymme. Från oss själva för vi vill ju alla vara den där sjyssta medarbetaren.”Självklart fixar jag det där projektet också!” fast hela kroppen skriker: Inte en sak till får plats. ”Ja, visst – jag kan göra den där telefonintervjun med radiojournalisterna klockan två. Absolut.” Vi kanske är rädda om vad som sägs bakom ryggen på oss, för utebliven lönehöjning eller  att få behålla anställningen. Och vi har ju lån att betala tillbaka och en bil som kostar pengar och what not.

Till en viss nivå går det att knyckla in mer. Men till slut tar det stopp. Vad händer när det inte går att backa?

Äventyrare som bestiger Mt Everest har massor av vilodagar för att acklimatisera sig till höjden. De vilar efteråt. Zlatan vilar efter matcher. Men hur behandlar arbetslivet i övrigt sina toppresterande medarbetare. Kan vi vara överens om att det oftast inte är som sportstjärnorna? Att det lätt blir så att de där klipporna som går att lita på får mer och mer kastat på sig.

Leva sin dröm eller någon annans dröm?

Kanske den svåraste frågan som finns. Har jag bara flutit med och hamnat där jag är idag, eller är detta livet som jag vill leva under de förutsättningar jag behöver för att må bra och ha hållbarhet?

I dokumentären framkommer att Tim är en introvert musikteoretiker, han trivs inte med turnélivet, i strålkastarljuset och med situationer där han gång på gång behöver mingla – han vill prata på djupet med andra människor. Han vill producera musik, skapa de tongångar han har i huvudet – hans branschkollegor jämför Tims musikskapande process med hur Michael Jackson och Bach skapade musik.

Tim säger i dokumentären: ”Mitt liv framstod som en dröm för många. Jag intalade mig själv att det var en dröm. Jag var tvungen att göra det jag hade åtagit mig, marknadsföring och liknande. Men det var inget jag hade planerat. Jag jagade en föreställning av lycka som inte var min egen.”

Läs mer: ”Jag jagade en idé av lycka som inte var min egen” (SVT)

Just den här biten av dokumentären högg i mig. Hårt. För nästan ordagrant använder jag just de där orden i tidningsintervjuer, på föreläsningar för att förklara skavet på insidan av kroppen när förutsättningarna runt omkring är fel. Läs bla intervjun i Live Life Magazine; ”Jag hade rannsakat mig själv, jag skulle inte tillbaka. Men beslutet var inte enkelt, på grund av hur jag tidigare hade blivit matad av allt det som kännetecknar framgång. Jag levde ju egentligen ett drömliv. Men drömmen var inte min.”

På grund av att jag kan identifiera mig i skavet vill jag att vi pratar mer om det. En gång i tiden har det funnits människor som tryckt in fler saker i mitt schema fast jag inte bara skrek nej på insidan utan även utsidan. The show must go on. Ostoppbart. Och jag ser det hända om och om och om igen. Bland er som mejlar till mig. Bland mina vänner. Bland gamla kollegor.  Bland nya kollegor. Det händer litegrann här och lite mer där. Vi håller ihop. Tills det inte går att hålla ihop mer. Sen försöker vi laga det som är trasigt. Så gott det går. Jag skattar mig lycklig som kunnat skapa ett nytt liv på mina vilkor, nära naturen.

Läs mer: ”Avicii levde ett liv som var fullständigt ohållbart (ETC)

Efter dokumentären saknar jag debatten om ledarskapet, organisationen och hela branschen omkring Tim och alla de som inte lyssnade. När signalerna var tydliga. När han själv  gång på gång försökte stoppa, kliva av, dra i handbromsen. Jag ser en massa, massa, massa män som bara ser på när en ung människa faller samman. I kroppen. I själen. För pengar.

Sjuk individ eller sjukt samhälle?

Psykologer och psykiatriker kan förklara en individs ohälsa med hjälp av motivationsteori, stressbiologi och personlighetsdrag i kombination med vissa omgivande miljöfaktorer som tillsammans skapar riskfyllda förutsättningar för ohälsa. Arbetets utformning blir helt avgörande för om en individ antingen har förutsättningarna för att finna självförverkligande eller om det istället blir motsatta effekten – att individen överpresterar, mister kontrollen gentemot de krav som ställs eller upplever stark stress. Begreppet alienation innebär en individs känslor av isolation och förfrämligande från det egna jaget.

I människans öde finns att vi alla behöver tjäna pengar på något vis, vi behöver organisera oss för att kunna tjäna vårt uppehälle och så snart vi organiserar oss förlorar vi vårat fria handlingsutrymme Organisering hör ihop med tidseffektiva och monetära aspekter.

Dagens samhälle kännetecknas av flexibla anställningsförhållanden, gränslöst arbete, lätt upplösta relationer som skapar konkurrens mellan individer och otrygghet. Utrymmet och luften i organisationer tas ut i takt med produktivitetsökningen. Det finns inte längre utrymme att ha en dålig dag.  Detta är en av aspekterna i att ohälsan som finns generellt idag inte är ett individproblem. Individen är lämnad att hantera konsekvenserna av förutsättningarna, men kan inte påverka förutsättningarna. 

Lästips för rejäl fördjupning:

Organisationer som driver samhällsförändring för ökad psykisk hälsa är bland annat Vägra Väggen, Mind, Tilia, Suicide Zero. Stötta dem om du har möjlighet och vänd dig till dem om du behöver hjälp.

De som ytterst kan förändra samhället är politiker, näringslivstopparna men också alla vi människor som individer. Genom att orka finnas för varandra. Orka lyssna. Våga fråga även om vi inte kan göra just mer än att lyssna. Låt oss vara lite mindre ensamma tillsammans. I stort och smått kan vi alla jobba för en lite bättre värld på de sätt vi kan. För varandra. Jag har tidigare berättat hur min sjukgymnast Pentti kom att göra en hel värld av skillnad för mig när han lagade mina ben som nu kan vandra igen. För det är jag honom evigt tacksam.

Mina favoritlåtar med Avicii är Wake me up, Lonely Together, Divine Sorrow och You be Love. De repeatar jag på Spotify nu.

Har du sett dokumentären om Avicii? Vad reagerade du starkast på? Skriv gärna i kommentarsfältet. 

Här om dagen resonerade jag och fjällöparen Sara Rönne som driver bloggen Träningsglädje om det här med olikheter på lederna. Och där hon är snabb, lätt, avskalad och färgglad är jag för rejäla kängor, välfylld dagspackning och njutarstunder ute på leden. Det blev ett härligt kontrastfullt inlägg där våra olika sätt att njuta av naturen verkligen skiner igenom.

Läs hela inlägget: ”Undrar om jag inte ska bjuda hen på en rejäl kåsa kokkaffe vid nästa fjällbäck”

Jag tror vi alla kan vara överrens om att vi rör oss ute i naturen av olik a anledningar, med olika förutsättningar och olika mål.

Är det kompisgänget som ger sig ut och vill prata av sig, sjunga högt och pressa kilometer efter kilometer. Superspeedvandraren som sätter i dunkamusik på högsta volym i öronen och snabbt småspringer fram på leden. Eller tysthetssökande saktavandraren som är ute för att insupa landskapet och omgivningarna. Tung klara-sig-själv-packning. Lätt gramjägarpackning. Jogginskor., Kängor.

Någonstans gör vi ju bedömningen av vilka produkter, utrustning och färdvägar som ger oss vad vi är ute efter på bästa sätt.

Och sanningen är att vi ju alla är ute i naturen på naturens villkor. Inte våra egna. Och där ute har vi alla plats.

Hur tänker du när du är ute och vandrar? Blir du irriterad på snabba traillöpare och fjällcyklister på vandringslederna eller ger du dem alla en ryggdunk av glädje i den gemensamma kärleken i att vara utomhus på äventyr?

Jag gillade aldrig orienteringen i skolan och har fått kämpa mig till att lära mig börja förstå hur kartan ska läsas. Idag ger jag dig mina bästa tips till hur du kommer igång med navigering på ett enkelt vis.

Fem tips till Kartdyslektiker 

  1. Ta med någon som kan läsa karta och upptäck naturen tillsammans.
  2. Läs böcker, titta på You Tube filmer och läs artiklar om navigering online.
  3. Gå en grundkurs hos ditt lokala orienteringsförbund.
  4. Köp en karta och kompass och börja prova själv i områden du är bekant med.
  5. Öka svårigheten vartefter du blir bekväm.

Varför är det viktigt att kunna navigera när man vandrar?

Först och främst är det för din egen säkerhet. Ju mer otillgänglig terräng du ger dig ut till – desto viktigare är det att du kan läsa karta för att ta dig fram säkert.  Undvik att vandra nattetid i mörker eller vid riktigt hårt väder och dimma om du inte måste – det kan vara svårt att ta ut riktmärken och en extra natt i skydd från ett bra tält kan vara ovärderligt.

Grunden i att navigera med karta och kompass:

Fjälllkartor är ofta tryckta i skala 1 : 50 000 och finns att köpa i olika papperskvaliteter (leta efter de kartor som trycks på tyvekmaterial – de står emot regn bättre än andra eller skaffa en plastficka som skydd) eller att ladda ned till mobilen via Fjällsäkerhetsrådets Fjällsäkerhetsappen. Se till att alltid ta med karta i pappersform och lita inte på att mobilen har täckning eller batteritid när du är ute. 

På kartan ser du en överblick över val av leder, hur naturen är utformad med höjdkurvor, vattendrag och sjöar.

Läs mer: Vanliga Karttecken (Orientering.se)

Börja med att titta ut vart du är och vart du ska sedan planerar du bästa vägen att ta dig dit genom informationen som du får från kartan. Det är ofta väldigt tacksamt att vandra i fjällmiljö eftersom det är stora öppna landskap och du har bra riktlinjer att förhålla dig till.

Läs mer: Så tar du ut kompassriktningen

Vandra smart och spara energi

Försök att hålla dig på så jämn höjdnivå som möjligt, det kräver mycket energi att gå upp och ned för backar och ibland kan det vara ett härligare alternativ att gå runt ett berg än över det. Om nu inte målet är att nå toppen förstås. Leta efter dalgångar du kan vandra genom och ta den säkraste rutten du kan hitta på kartan – exempelvis genom att följa en bäck

Mitt första möte med fjällen så var jag ganska kaxig – jag visste ju såklart att de röda träkryssen VAR fjällvandring förkroppsligad. Så jag följde de röda markeringarna och vandringen blev bara mer och mer våt sumpmark och blöta mossar. Till slut var det så blött att jag var tvungen att vända. Den dagen lärde jag mig att de röda kryssen markerar vinterleder.

Läs mer: Säkerhetstips för dig som vandrar på fjället

Jag hatar navigering – måste jag verkligen bry mig om detta?

Du kan klara dig genom att gå med erfarna ledare eller guider, eller en vän som är duktig på navigering. Eller så väljer du vandringsområden du är bekant med och hittar i. Men det är alltid roligt att förstå vad som väntar framför sig på leden – genom att kunna läsa kartan och dagssträckan på morgonen så vet du om du kommer passera någon vacker utsiktspunkt där du sparar kafferasten till, om du kommer behöva vada och annat intressant. Och så blir det roligare för den som är navigeringsansvarig att kunna släppa på lite press av att fatta alla navigeringsbeslut på egen hand. Så ju mer du lär dig desto roligare är det att vara ute.

Vad har du för relation till navigering? Skriv gärna dina bästa tips, värsta navigeringsmissar eller bästa minnen i kommentarsfältet. 

Spontanitet har blivit min grej. Jag fick frågan om ett skarpt niominutersuppdrag i Umeå och tog chansen till att upptäcka ett soligt Umeå under ett dygn.

I dagens inlägg ska jag berätta vilka härliga pärlor jag hann upptäcka under den tiden. Orangeriet. Hotell Scandic Mimer. Sushi and Bowl i MVG gallerian. Sandbergs Pappershandel.

Hundraårig pappershandel – fyll på med skrivlust

Sandbergs Pappershandel har legat i samma lokaler sedan de öppnade för snart hundra år sedan och under denna tid har det bara funnits fyra ägare. Jag kom gåendes längs med gågatan och drogs direkt till den härliga inredningen i butiken som var fylld från golv till tak med pappersark, färgglad tejp, anteckningsböcker och kort. Sakerna jag köpte med mig hem fick jag inslagna i silkespapper och en handvikt trana i origami. Det gjorde mig helt varm i hjärtat. Så mycket kärlek, omtanke och omsorg på en och samma plats. Jag tror att det kommer dubbelt så vackra ord ut på det tjocka pappret jag köpte med mig hem.

Asiatisk mat: Sushi and Bowl

I en utav galleriorna finns Sushi and Bowl – en restaurang som har traditionella sushirätter och så kallade Bowls. Jag har väll i all ärlighets namn inte riktigt hängt med på vad som händer i restaurangvärlden så jag var tvungen att fråga vad i hela världen en Bowl är. Jag skulle bäst beskriva det som en stor sushi fast med alla ingredienser i en djup tallrik – så var iallafall min bowl med rå fisk. Det var hutlöst gott och jag ser med glädje fram emot fler bowlar i framtiden.

Elite Hotel Mimer

Tegelkatedralsslottet här var mitt hem för två nätter. Jag sov högst upp i ett mysigt rum med snedtag och en liten kulvert där man kunde krypa upp mot fönstret och se ut över hela stada. Badrummet var ungefär lika stort som mitt kök hemma och då har jag inte ens ett väldigt litet kök. Frukosten hade plättar med grädde och sylt – det är glädje.

Hamburgare och Boule på Orangeriet

Varmt tips är att testa Hamburgaren där tillsammans med att dricka hjortrongranat och om du ändå är här måste du bara testa att göra som The Locals och dricka rödvin och spela boule. Kombo som antingen är livsfarlig eller världsmästarrolig. Du avgör!

När jag åker till en ny stad och inte vet vart jag ens ska börja leta efter nått vettigt att göra eller äta så slänger jag ut en glad fråga på min Facebookwall – och ingen gång har det gjort mig besviken hitintills. Alla som hörde av sig tipsade om orangeriet – det är platsen med stort P och stället man inte kan ha besökt Umeå utan att ha varit på.

Spara