Drömmer mig bortom all rimlighets begränsningar idag. Vad skulle jag göra med min tid och tillvaro om money was not an object och jag kunde göra vad som helst när som helst utan hänsyn till att pengar ska komma in eller begränsa inköpen till en frilansarbudget.

1. Skulle aldrig laga mat i hela mitt liv igen

Först och främst skulle jag skaffa en kock. Jag tycker vi pratar alleles för lite om hur mycket kraft och energi det går åt till hela den dr faktorn – planera, handla och laga mat samt diska. Jag skulle muta någon som ville komma hem till mig en gång i veckan och fylla kylskåpet med matlådor fulla av grön energi, glada kryddor och smaker. Jag skulle bjuda över massa, massa vänner på plockmat med lokala råvaror och färsk fångad lax tillagad på en eld ute i trådgården.

2. Skulle bo bland fjällen och bergen och de vilda orörda markerna

En vindpinat stuga i vildmarken. Nära fjällens vidder, små inträngda sjöar och i närheten av urskog. Att kunna sitta på en solig trätrapp i solnedgången och dricka kaffe för en stund. Med fjällen som omfamnande plafond. Nära allt det där riktigt vilda i vardagen. Att låta det bli en väldigt stor kvantitet av allt det där som verkligt är kvalitet.

3. Skulle ha en bastu och ett badkar och kanske ett litet pensionat

Alltså den där känslan av att omslutas av värme. Att hela kroppen är varm och skön efter en dag utomhus. Det finns prick ingenting som slår det. Jag skulle ha en bastu med utsikt ut i naturen och fjällen på avstånd. Kasta på en skopa vatten till bastuandarna och känna varje muskel i kroppen slappna av. Badkaret skulle ha badskum och badsalt och lavendeldoftande oljor. Och jag skulle ligga där i badkaret tills jag blev skrynklig som en tant.

Nu sitter jag och tänker och tänker och tänker på vad det där livet mer skulle innehålla. Och jag kommer faktiskt inte på något som hjärtat verkligen, verkligen skulle sakna om jag hade de andra sakerna. Närheten till friheten. Jag skulle såklart behöva ha en bil för att ta mig till affären ibland. Men  det finns egentligen inga materiella saker som känns verkligt viktiga i skuggan av att ha naturen och årstiderna riktigt nära.

Att få känna isande vindar, djup snö och varm solvarm stig. Att kunna tända en massa, massa, massa stearinljus. Att titta på norrsken och stjärnor. Att det sitter någon vid matbordet och dricker kaffe ibland. Att jag får låta fingrarna dansa över tangentbordet.

Med tiden skulle jag kanske köpa ett litet fjällpensionat. Låta människor åka dit helt gratis och vila upp sig från den snabba världen hemma i stan. Låta dem höra tystnaden i naturens oupphörliga orkester. Låta dem gå till mina hemliga smultronställen där på fjället och i skogen. Jag skulle skicka med dem en kaffepanna, tändstål och kanelbullar på färden. Jag skulle vilja dela allt det där vilda och vackra. Så det får betyda lika mycket för någon annan som det gör för mig. När jag blir gammal. Då skulle alla mina pensionärskompisar flytta in där i ett varsit rum. Sedan varje kväll tills tiden tar slut skulle vi spela Alfapet och dricka kaffe där bland bergen.

Vad drömmer du om? Vad skulle du göra om du fick tio miljoner kronor helt plötsligt?

 

Psykisk ohälsa är ett allvarligt samhällsproblem. Mellan åren 2010-2017 ökade antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa med 359 % i Sverige och 80 % av alla sjukskrivningar beror på utmattning. Det går att se vissa grupper som är mer utsatta än andra, det talas om i termer av sociopatologier.

Individers meningsförlust måste förklaras med förståelse för organisation, ledarskap och samhällets förändrade krav och förutsättningar

När jag pluggade vid Uppsala Universitet skrev jag mitt examensarbete om just Arbetsrelaterad  psykisk ohälsa (fulltext) och idag delar jag för första gången med mig av hela arbetet i fulltext.Viktigaste delarna av innehållet hittar du här i en överskådlig sammanfattning med de tre viktigaste fynden:

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället – Kvinnor som jobbar med människor särskilt utsatta
Psykiska utmattningssyndrom har ökat markant de senaste två decennierna, framförallt bland anställda inom den offentliga sektorn och särskilt bland professionella grupper inom vård-, omsorgs- och utbildningsverksamhet (s.k. human service).

Hos Marx och även moderna empiriskt orienterade sociologer, associeras ofta alienationen till den privatkapitalistiska varuproduktionen. I denna uppsats vill jag pröva om det är meningsfullt att betrakta även offentlig tjänsteproduktion ur detta perspektiv.

Arbetet och organisationens utformning skapar ohälsa och förfrämligande för individer
Hos Marx och inom modern sociologi har alienationsfenomenet ofta kopplats till arbetets och arbetsorganisationens förändringar. I synnerhet till den fragmentisering av arbetet och arbetsorganisationen som skett inom ramen för industrialiseringen och rationaliseringen av industriella arbetsprocesser.

Alienation förknippas ofta med människans upplevelse av främlingskap, identitetslöshet eller meningslöshet. I den sociologiska forskningstraditionen har starka uttryck för alienation ofta förbundits med perioder av drastiska förändringar inom arbetslivet

På ett mikroanalytiskt plan uppfattas alienationen ofta vara orsakad av att arbetarens möjligheter att överblicka arbetsprocessen, känna stolthet över samt få sociala erkännanden för sitt eget arbete minskar.

Förändringar i samhället skapar ohälsofaktorer som konkurrensutsättning, avregleringar och omorganisationer 
På makroplanet söks orsakerna ofta i de produktionsförhållanden som, som det brukar heta i marxistiska analyser, i sista hand’
förklaras av grundläggande sociala och ekonomiska intressen för den kapitalistiska varuproduktionen.

Den moderna tröttheten och den ökande psykiska ohälsan manifesterar sig på mikroplanet i form av sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, irritabilitet och uttröttbarhet men utmärks ofta också av känslor av otillräcklighet och meningsförlust. Dess orsaker kan delvis härledastill systematiska förändringar som i sin tur påverkat arbetsprocessen inom de offentliga verksamheterna. Härigenom påverkas även makronivåer, då arbetsförhållandena för vissa yrkesgrupper i hela landet berörs.

Den alienationsteoretiska analysen visar att det finns ett antal paralleller som kan dras mellan samhällsomvandlingen som skedde i olika stadier av industrisamhället utveckling och de strukturella förändringar som har skett inom svensk offentlig sektor från 1980-talet, som i litteraturen ofta sammanfattas under beteckningen New Public Management (NPM).  NPM har medfört införande av nya ekonometriska resultatstyrningssystem och ledningssystem, avregleringar, arbetsorganisationsförändringar samt införande av konkurrensutsättning av kommunalt bedrivna verksamheter.

Fenomenens komplexitet och de alienationsteoretiska förklaringsmodellerna innebär att man måste arbeta med flernivåanalys i ett tvärvetenskapligt perspektiv där arbets- och socialpsykologiska delstudier måste kombineras med organisationsanalyser och studier av institutionella förändringar.

Nyckelord: Alienation, sociopatologi, arbetsrelaterad psykisk ohälsa, arbetsprocess, produktionsförhållande

Läs examensarbetet i sin helhet här: Sjuka individer eller ett sjukt samhälle? (Fulltext)

Sara Rönne är något av min egen husguru när det kommer till mindset, fokus och driv (för ett tag sedan pratade jag med henne om att hemma är där hon har sitt wifi). Framför allt är jag imponerad över hennes glädje till det mesta som har med livet att göra – speciellt hennes träningsglädje. Hon har en så avslappnad, om än målinriktad inställning till kroppen och rörelse. Underbart! Så när jag fick chansen att fråga om hennes 5 bästa tips för att hitta träningsglädje sög jag åt mig som en tvättsvamp.

Så här kommer de! Sara Rönnes 5 bästa tips till den som vill hitta glädjen i att träna.

1. Planera in träningen i kalendern

Det är det viktigaste mötet du har – med dig själv. Din hälsa är vad ditt liv bygger på, så ta hand om den!

2. Se träning som din power hour

Träning är inget straff – det är påfyllning av energi in i systemet.

3. Träna som du vill känna dig

Detta pratar jag och journalisten Erika om i mitt senaste podavsnitt: Nu händer det – Är du med på träningsrevolution. Känner du dig stressad och uppe i varv? Ta ett lugnt yogapass för att länna lugn och harmoni. Men är du rastlös och lättirriterad? Gör något annat! Tänk känslan efter en zumbaklass, när vill du känna den?

4. Boka in en träningsdejt

Ibland när jag har svårt att komma ut så brukar jag bestämma med en kompis att vi ska köra till exempel en power walk 3 morgnar på en vecka. Även om vi inte bor i samma stad så sms:ar (eller kommunicerar via insta eller snapchat) när vi startar rundan och något fint längs rundan. Eftersom vi bestämt går det inte att inte höra av sig!

5. Ha ett tydligt varför med din träning

Med ett mål kommer motivationen lättare. Ibland när jag är sur och irriterad (yes, händer ganska ofta) så sticker jag ut på ett 30 minuters löppass eftersom jag vet att jag blir en härligare människa efteråt. Så mitt varför har inte med kilon att göra. Det har med mitt humör och energinivå att göra. Och för att träning verkligen får mig att känna att jag lever!

Sara Rönne finns på bloggen Träningsglädje och på Instagram som @sararonne. In och inspireras!

Den där dagen när jag var super-mega-sur och less frågade jag vad ni läsare på Instagram tar till för strategier för att vända surardagar och jag fick en hel drös fantastiska svar. Så nu vill jag spara dem här på bloggen så de är lätta att hitta tillbaka till i framtiden. Och kanske, kanske kan de vara hjälp för dig om du har en riktigt förjävulsk dag. Jag hoppas det!

Den allra finaste kommentaren som kom in var den här. Kommer från en granne jag aldrig träffat i verkligheten men som jag vet gillar kaffe minst lika mycket som jag. ”Inget i naturen blommar året runt. Så du måste också få samla energi för att kunna blomma.” Ska du bara läsa ett enda tips idag så är det tipset som sammanfattar allt så fint.

Rådet som provocerade mig mest handlar om att vara tacksam, vara tacksam för att ha livet kvar – något som inte är självklart för alla som vet att tiden är räknad i livets stora väntrum.  Jag känner en sorg för alla de saker jag vill göra men begränsas till att inte kunna göra och för den sorgen har jag så svårt att kombinera just tacksamhet. Däremot tar jag varmt till mig av fokusskiftningar och acceptans. Att välja glädje, att plocka fram må-bra-saker om det nu är kaffe, choklad eller en kram från någon som betyder lite extra.

Här är era 36 bästa råd och tips för att vända surdagar till att bli meningsfulla 

  1. Var ute i naturen och tänd en eld och koka en kopp kaffe å bara njut. Då går det inte att vara sur.
  2. Plantera! Jag har precis satt mina chilifrön i jorden.
  3. Scouter och skog.
  4. Solsken på näsan.
  5. Komma ihåg att det ofta kan vara värre.
  6. Tänk på att någon drar sitt sista andetag nu. Och nu. Och nu. Var tacksam för att du lever.
  7. Sätt ett mindset varje morgon och kväll med kärlek.
  8. Klättra med kompisar och drick kaffe. Bästa kuren som finns.
  9. Ostbågar.
  10. Kaffe och smiter tidigt från jobbet.
  11. Choklad.
  12. Kaffe.
  13. Mysa med kärleken.
  14. Ipren och godis.
  15. Vara utomhus.
  16. Acceptera läget.
  17. Yoga. Gå en lång promenad. Drick en riktigt god kaffe.
  18. När solen tittar fram och det doftar lite vår så uppskattar jag livet.
  19. Kaffe!!!!
  20. Planerar tårtkalas.
  21. Ring en vän.
  22. Prestationsfri skidåkning.
  23. Kramas med någon en håller av.
  24. Gå all in i sjukmyset. Bädda ner i soffan med tidning, ljus och te.
  25. Njut av kylan.
  26. Bara titta ut i naturen.
  27. Gör något gott för någon som inte förtjänar det.
  28. Ät djungelvrål.
  29. Ring en kompis och gör tråkiga städsaker tillsammans på telefonen.
  30. Min glada, lilla hund.
  31. Gör en brasa och mys.
  32. Fokusera på det som betyder något för mig, som min son.
  33. Stickning och te om orken saknas.
  34. Göra en brasa och mysa.
  35. Lyxa till varadgen med bio, vin eller extra god middag.
  36. Inget i naturen blommar året runt. Så du måste också få samla energi för att kunna blomma.

Jag har tidigare skrivit om hur jag vänder dåliga dagar i fem ytterst strategiska steg. Men när det inte hjälper att gå en lång promenad, dricka kaffe och tända ljus. Sådana dagar när det bara bubblar med fulenergi och mörka tankar. Då hjälper det mig att tända en brasa och elda. Egentligen räcker det med att förbereda en brasa. Jag tar med den största kniven jag har i knivskåpet och så splittrar jag vedklappar så det ryker om det. Mindre och mindre bitar. Ibland måste man bara få banka på saker så blir livet bättre. Bonus är såklart att sitta och peta in pinne efter pinne i brasan medan dagen blir till natt. Och vid ytterst klämmande tillfällen så hjälper det faktiskt att skriva ned alla saker som rör sig i tankarna på en papperslapp och sedan lägga den i elden. Allt det där som skulle behöva sägas men som inte har någon mottaglig mottagare.

Vad är din bästa anti-sur-strategi?

Varje gång någon frågar mig om vad som är mina bästa sidor så handlar mitt svar allt som oftast om hur positiv och genuint glad jag är som person och hur det är just den energin som jag försöker bidra till omgivningen och världen med. Sura miner, klagomål, ständigt ältande och fokus på negativa saker har ju knappast fört människor till nått vettigt i det långa loppet. Men när jag har surdagar då blir jag riktigt sur och less och allt är svart.

Kanske som motpol till allt det där som är ljust.

En av sakerna som hände när jag fick hjärnskakning var att jag var tvungen att stanna långt bort från skärmar, böcker, ljud och ljus. Min lägenhet blev ett fort och så fort jag reste mig så snurrade hela världen. I en stund när jag började piggna till så pass att jag kunde skrolla en liten stund genom instagram så möttes jag av så fantastiska naturbilder från pudrig snö, turskidor, varmt kaffe i värmestugor, solnedgångar över fjäll. Och jag blev så bitters bitter när jag insåg att jag egentligen skulle varit i Åre tillsammans med massa härliga vänner och kollegor om inte livet blev som det blev och var som det var. Jag vill ju vara stark, pigg och orka.

Så jag frågade er som följer mig via Instagram vad ni surar för nu i februari!

Det här surar ni över i februari:

  1. Vabbruari!!
  2. SJ, de kostar mer tid och pengar än den ursprungliga biljetten. Nästan varje gång!
  3. Min makes useless nipples /Mvh ammar varannan timme hela natten
  4. Mitt knä är paj och gör ont dygnet runt. Men jag är glad för att jag lever!
  5. Jag har blivit sjuk och kan bara ligga inne och hosta nu.
  6. Jag har redovisning för min klass =(
  7. Jag är sjuk. Buu.
  8. Förlorar jobbet om en månad. Jag har haft ett jobb där jag fick jobba i en nationalpark, men det är slut nu.
  9. Jag försov mig imorse och har aldelles för långa pendlingsdagar.
  10. Jag var tvungen att åka in till jobbet fast det är sol ute.
  11. Jag och barnen ligger däckade i feber.
  12. Det är sådan skare att jag inte kan släppa hunden längre.
  13. Diskriminerande anledningar att jag inte får behålla jobbet.
  14. Långdragen ögoninflammation som varat i tre veckor och inte ger med sig…
  15. Solen har äntligen kommit till Skåne men jag måste vara inne och jobba.
  16. Förkylning och feber men jag måste jobba.
  17. Jag tror det snart är vår men inser att det dröjer.
  18. Snön börjar smälta.
  19. Otrevliga mejl från personer jag måste jobba med.
  20. Migrän.
  21. Ingen snö i Skåne!
  22. Ena sekunden slask, andra is och sedan tre meter snö. Hallå!!
  23. Jag hinner inte med vänner på grund av jobb =(
  24. Min tinnitus är så hög att jag inte kan njuta av naturen.
  25. Det ryktas om plusgrader.
  26. Har massa roligt inplanerat men är sjuk.
  27. Måste bli frisk från förkylningen innan sportlovet, ska till Vålådalen.
  28. Jag tackade ja till att jobba 100 % hela månaden istället för mina normala och rimliga 75 %.
  29. Negativa kollegor som tror de står över andra.
  30. Vabruari. Bara varit sjuk hela månaden.
  31. En deal med en potentiell storkund föll isär.
  32. Jag surar över att jag är sjuk i influensa.
  33. Min chef / VD är värdelös.
  34. Snöslask.
  35. För lite utetid i helgen och för lite hundmys överlag.
  36. Jag måste snart besöka Stockholm igen. Det är längst ned på listan utav saker jag vill göra.
  37. Slask. Slask. Slask.
  38. Allt. Ge mig mars.

Liten listanalys på temat februarivardag, flextid och längtan ut

Jag läser alla de inlägg som ni skrivit till mig och jag sammanfattar februari som sjukdomsmånad. Barnen är sjuka. Vuxna är sjuka. Det är ofta långdraget och man går runt och känner sig krasslig lite hela tiden och inte fasiken hjälper det att det är slaskigt och grått och långt till sol och sommar och värme. För när solen väl tittar fram – ja, då sitter man instängd på kontoret.

Ofta, ofta har jag funderat på en sak. Det rör ”personalförmånen” flextid. Min uppfattning och upplevelse är att flextid väldigt ofta finns till arbetsgivarens fördel. När jag behöver använda flextid för att sköta arbetsuppgifter som egentligen en till person skulle behöva göra men det inte finns ekonomiska resurser för att anställa eller tidsmässiga resurser att lära upp. Väldigt sällan är det i praktiken möjligt att säga ”Tjohoooo så fint väder nu flexar jag ut fyra timmar lunch”.

Fortfarande är just flexibel arbetstid som är flexibel på riktigt det som jag glädjer mig allra, allra mest åt om egenföretagare. Att jag äger rätten över att förlägga min arbetstid flexibelt för det allra mesta. Jag kan alltid berättiga att vara ute i det vildaste och mest otillgängliga. Men priset har varit högt, speciellt sedan jag fick hjärnskakning och tinnitus. Aldrig är man så ensam som när man är sjuk egenföretagare.

Spara