En särskillt vacker dikt av Karin Boye som jag tycker passar höstvandringarnas årstid till.
I rörelse
Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.
Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
3 Kommentarer
Vacker dikt!
Karin, var en fin poet..
Min favorit är;
” Som Hjorten trängtar efter vattenbäckar, så längtar min själ efter dig, O Gud”
Psaltaren 42:2
Åh Karin Boye <3 Vi behöver mer poesi i livet.
Verkligen . när ord kan sätta känslor på oränt <3