Ett kristallblått isfall, varm glögg på öppen eld och snöskovandring genom ett Narnia-liknande lanskap bjöd dagsturen till Fettjeåfallet i klövsjö på. 

Jag minns första gången jag såg fallet den här februarilördagen. Eftersom jag körde bilen så var det inte från vägen. Utan det var när jag tyst för mig själv tänkte i huvudet ”men nuuu måste jag ju vara framme snart” och det kom plötsligt bakom en vägg av granar och så såg jag det frysta fallet med blå is på håll som tornade upp sig likt ett altare i naturen. Och jag fick såndär känsla i kroppen att jag bara ville viska fram ord inte tala dem högt för naturen skulle bli störd i all sin mäktiga, uråldigt enkla storhet. Som en besökare i ett skådespel väl inövat och inte att bemästras eller störas.

Körbeskrivning och praktisk information: Klövsjö – Fettjeåfallet 

Fast besluten om att dagen skulle bli så bra som möjligt knatade jag runt med kopparpannan i ena handen och ryggsäcken full med gofika som choklad, korv, bröd, glögg och annan pluskant till en dag för äventyrarsjälar.     

Leden följer Fettjeån som den här dagen var nästan helt övertäckt av snö, med undantag från små hål där åbottnens stenar glimtade som guld i vinterlandskapet.

Längs med vägen korsas både kärlekens- och kyssarnas bro. Och ja, ska jag vara helt ärlig kan jag knappast tänka mig härligare omgivning för att hångla lös på en träbro mitt ute bland forsande vatten, brusande vatten och höga urskogsgranar. Verkligen omgiven av vild natur. Så note to self och potentiell framtida blivande äkta hälft – här är en plats att komma tillbaka till.

Fettjeåfallet – Blå is från fruset vattenfall

  

Fettjeåfallet är 60 meter högt och ett utav Sveriges högsta fall. Vintertid är det en populär destination för isklättrare, men allra bäst överblick från fallet får du från vindskyddet längs med leden.

En utsikt att förundras över. Minnas. Verkligen ta in i varje cell av kroppen.

       

Framför elden blev det en sen och väldigt efterlängtad lunch. Veden tog jag med i ryggsäcken från stugan och det underlättade stort för det hade varit en blöt historia att börja göra eld med sådant i naturen både för snömängden som täcker grenar men också för blötheten. Så det är tips att även du tar med dig ved när du ska hit, köp på en mack, mataffär eller reception på lämplig plats du passerar på vägen. Sån här eld gör mig glad, den krulliga elden som blir licksom lockig när den brinner.

På väg hemmåt igen. Tillbakavägen gick dubbelt så snabbt som uppfärden. Med påfylld energi både i kropp och själ. En väldigt fin dag att minnas tillbaka till länge.

Vi behöver prata kilometer. Enligt angivelserna för denna rutt står det att det är ca 2 kilometer till fallet från parkeringsfickan vid vägen. Men det tog mig två timmar att gå upp och en timme att gå ned och enligt stegräknaren fick jag ihop nästan 9 kilometer. Sen vet jag inte om jag var överraskande trött av att vandra i ganska varm snö eller om kilometrarna bara i allmänhet räknades fel. Ja, men hur som helst – det är kuperad terräng att komma upp sista delen till fallet, inte värre än vad även barnfamiljer skulle klara att gå men räkna med att utflykten tar en halvdag på ett ungefär med snöskor.

Författare

5 Kommentarer

  1. Annika Skoglöv Svara

    Så roligt att få träffa dig idag på Explore mässan. Extra kul att läsa detta blogginlägg om Fettjåfallet. Då jag har en bild på mig själv därifrån fast sommartid på min fb sida Annikas livsstil. Nu blev jag superpeppad att ta mig dit vintertid också 🙂

  2. Dags för lite tabu och natur. Jag har paddlat en hel del i Stockholms skärgård och vad smakar bättre till en solnedgång och en god middag än något Franskt, rött och dyrt och som delas med vänner eller kärleken. Mina tankar kom från när en flaska glögg visas på en av bilderna.

Kommentera

Spara