Det blir inte alltid som man tänkt sig. Det går att vara förutseende, att planera, fundera och ha marginaler. Men ibland kommer ändå stunder när det inte blir som det var tänkt. Ja, jag hade tänkt på allt den här dagen när jag skulle ut ensam på dagstur på fjället. Min dagryggsäck var minutiöst packad med allt man kan tänkas behöva. Planen var att vandra längs med kanjonen, följa delar av Nordkalottleden och Kungsleden för en femtimmarsvandring. Perfekt plan för en ledig förmiddag i Abisko.
Med plats för det allra mesta. Haglöfs Corker följer ofta med mig på äventyr. I ryggsäcken packade jag ned handskar, en tjockare jacka, kniv, första förband, vatten, lite smågodis och en tejprulle. Tejp är alltid bra att ha i ryggsäcken om det börjar kännas som skavsår någonstans eller om utrustningen på något sätt behöver lite förstärkning. Eftersom jag bara skulle vara borta över dagen lyxade jag till det och lämnade spritköket hemma. Skönt att fjällvandra med lätt packning! Så jag fyllde en termos med varmt vatten och packade ned en portion frystorkad mat.
Skönt att vila fötterna. Fjällvandringens luchrast blev på en mosse. Efter flera timmars vandring var det dags för lunch. Jag valde att sätta mig på en solvarm sten med utsikt över en stor mosse. Det heta termosvattnet hällde jag i påsen med frystorkad mat, förslöt förpackningen och påbörjade väntan på min måltid. Ungefär här någonstans började saker och ting gå fel. Efter sisådär en tio minuter skulle maten vara färdig att äta, det betyder att maten ska ha transformerats från torkade små bitar till en mjuk gryta.
Jaha, det här blev ju inte riktigt som jag hade tänkt. Tyvärr kom aldrig maten till det där ätbara läget. Efter 20 minuters väntan, utan önskat resultat, tröttnade jag på det hutlösa väntandet och började röra om i maten med min medhavda spork. Då gick den av i tre delar och maten var inte i närheten av ätbart stadium. Hungrig och lite besviken tvingades jag inse att det här inte riktigt skulle bli som jag tänkt mig. Den här dagen lärde jag mig något om det här med marginaler. Ha gärna med en extra påse frystorkat och se till att ha med alternativ utrustning om något inte fungerar som det ska. Vid längre vandringar är det extra viktigt att ha någon sorts backup om det blir syntax error. Nu hade jag packat ned godis nog för att klara mig hem till civilisationen, och vädret var dessutom strålande, men nästa gång kan förutsättningarna vara annorlunda. Min bloggkollega Johan på Nordic Bushcraft är expert på vildmarks- och överlevnadsteknik. Han vet vilka växter som går att äta, hur det energirikaste te kan kokas, hur man bygger vindskydd och mycket, mycket mer. Johan har precis delat med sig av tre saker han alltid har med sig ut i skogen. Med hjälp av de sakerna kan han alltid göra upp eld och klara sig på det naturen har att erbjuda. Jag hade gärna haft med Johan på den här fjällvandringen. Knowledge is the key to survival.
4 Kommentarer
En växt att lägga på minnet för fjället är ormroten. Knopparn kan lätt repas av och ätas direkt och smakar som nötter, med andra ord riktigt gott.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ormrot
Tänkte just att ditt inlägg om att pausa var så himla bra tajmat, Jennifer! Båda ni två – med era välskrivna ord och kloka tankar – har inspirerat mig så mycket denna helg. Har bara njutit av uteluft, långkok, promenader och seriemaraton. Älskar’t!
Pingback: Haglöfs Corker | Vandringsbloggen
Pingback: Tälja träsked – Överlevnad och nöje | Vandringsbloggen