Vägen till Konsum

Minnet av en eld.

Med stark glöd

Håller mig varm.

Fast det är blötsnö.

På väg till Konsum.

Fast det är snabbmakaroner.

Kvar i vasken.

Från igår.

För jag var tankspridd.

Elden är självklar.

Som resultat av grundat arbete.

Som hjärtats sång.

När flamman är högre än förståndet.

Kommentarer

  1. Dan Bergstedt

    Hej Angelica!

    Vilken bra blogg om att ta sig ut i naturen utan krusiduller och bara vara, skönt! Själv är jag en stressad tvåbarnsfar med heltids shift arbete på 100%, och jag bara hatar det, och får ångest varje gång jag börjar ett shift. Min dröm är att leva minimalistiskt och tillbringa återstoden av tiden i naturen. Jag tyckte att det var modigt gjort av dig som sa upp dig och gjorde slag i saken. Jag kommer fortsätta att läsa din blogg med ett leende (som jag lätt får när jag mår bra) Tack för mig!

    1. Hej! Tack snälla för att du hör av dig. Jag vet ju så starkt den där känslan av att vara på en plats i livet där jag själv inte var mitt fulla potential – där jag fick skrynkla ihop mig lite varje dag för att passa in. Det blev inte bra och då mådde jag inte bra. Men resan därifrån var varken snabb eller självklar – däremot var jag fast besluten att där jag var inte skulle vara min framtid så små, små steg fick bli vägen till något annat. Jag önskar och hoppas innerligt att du hittar din väg vidare när tiden är inne och tills dess är det guld att bara omge sig med människor i fysisk och digital form som visar vägen och peppar. Det finns nått fint på andra sidan – det gäller bara att hitta sitt eget hur. Allt gott! /Angeliqa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *