3
Jul
2016
1
Angeliqa Mejstedt Foto: Louise Forslycke Garberg

Vandring – En rikemanssport för privelegierade tjänstemän?

03 Jul 2016

Flexibel arbetstid och fler semesterdagar underlättar för tjänstemännen att åka på äventyr. Det är också en kostnadsfråga. Dyr utrustning och långväga resor blir ett hinder för att komma iväg. 

Jag brukar ofta ägna mina tågresor åt att läsa. En dimmig och kall morgon i februari passade jag på att läsa Statistiska Centralbyråns rapport om Svenskt Friluftsliv och konstaterade att vandring är en aktivitet som är förunnat högre tjänstemän, men det var ingen skillnad mellan män och kvinnor i utövandet. Däremot såg man statistiska skillnader mellan tjänstemän och arbetare. Det här skrev jag om på Instagram och fick flera svar som jag tycker behöver funderas över.

Arbetsvilkor och dålig ekonomi är hinder

En följare skriver att dyr utrustning och en allmän prylhets spelar in och att många vandrare tror att de behöver den värsta utrustningen bara för att kliva ut genom dörren.

Nästa läsare håller med och skiver att hon själv är ”arbetare” och ensammstående mamma som måste prioritera pengar till annat. Att köpa ordentliga kängor och kläder kostar mycket pengar och hon påpekar dessutom att många arbetare inte har flextid som tjänstemän ofta har. Men att gå i skogen går att komma undan med billigt eftersom det räcker med ett par gympaskor medan fjällen inte är att tänka på.

Det verkar som att det bara är fjällen som gäller!

”Arbetsvillkor och pengar. Det verkar som att det bara är fjällen som gäller. Många glömmer att det finns massor med leder runt om i landet där man kan gå dagsturer.”

Angeliqa Mejstedt Foto: Louise Forslycke Garberg

Foto: Isbergs Photography av Louise Forslycke Garbergs

”Tid och pengar är en stor orsak!” 

Ytterligare en läsare håller med om att det är kostsamt att handla den utrustning som krävs. Utrustning borde kosta mindre så att fler kommer ut och kan ägna sig åt vandring som är hälsofrämjande på så många vis. Det borde ingå i friskvårdsbidraget. Samtidigt kostar det ju med kvalitet och utrustningen håller förhoppningsvis länge. Det finns massor med vandringspärlor att upptäcka som folk inte har koll på. Kanske handlar det om att marknadsföra fjällvandring på ett annat sätt? Jag skulle gärna jobba med att ändra synen på fjällvandring – det här är en jätteviktig fråga.

Av de svar som kom in var de entydiga – det är dyrt att vandra och ibland svårt att ta sig långt, arbetsvillkor och ekonomi är det som spelar störst roll. Håller du med om att vandring är en rikemanssport? Har du knep för att komma undan billigt under fjällturen? Behöver låglandsvandring marknadsföras bättre?

You may also like

Hur man klär sig för att få kommentaren: ”Du ser stark och maskulin ut!”
29 Nov 2016
angeliqa-mejstedt-jamtlandstriangeln-fjallvandring-
5 hållbarhetsdilemman – Allt är inte guld som glimmar…
26 Nov 2016
AdventureEDU – För hållbar naturturism i Sverige
14 Nov 2016
Dagen när jag nästan dog
22 Okt 2016

15 Responses

  1. Reply

    det är lite samma sak med löpning tänker jag. löpning, som oftast beskrivs som en både billig och enkel sport – men kolla statistiken, för vem är det egentligen som springer!

  2. Cari
    Reply

    Måste man fjällvandra? Är det den enda vandring som ”räknas”?
    Nej, jag tror på att få ut mer information och tips om vandringar man kan göra nära där man bor. Finns massor att se och vandra i (jag bor utanför Stockholm men är säker på att det finns leder markerades på andra ställen i Sverige).
    Så jag tror man/vi får sänka kraven. Så kan man komma ut. Se på scouterna, de vandrar ofta hemifrån. Och har kul.
    Och du är bra på tips, och den vandringsgrupp du startat. Tack.

    1. Reply

      Cari – viktiga frågor. Måste man fjällvandra och vad finns för alternativ nära hem. Och som du säger behöver det inte vara ”allt eller inget” för det finns så många alternativ. Men det behövs fler som pratar om alternativen och att de tillgänggliggörs. Att det finns kartor och möjlighet att planera rutter på ett enkelt vis – att lederna är iordninggjorda för låglandsvandrare som väl kommer ut. Men om det ska vara värt investeringen gäller ju att det faktiskt rör sig fler vandrare längs med lederna och att alla hjälps åt att ta hand om dem – exempelvis genom att ta med sig allt skräp hem som man tog ut osv.

      Tusen tack för dina fina ord – jag hoppas Vandringsbloggen Community är ett steg till att visa hur okrångligt det kan vara om man bara vill och vågar ta det lilla steget ut.

  3. Reply

    En väldigt intressant fråga. Själv anser jag mig vara en vandrare fast jag bara vandrat i fjällen en gång när jag var 10 år kanske (idag 36). Min uppfattning är just det att det bara är fjällen räknas. Själv hittar jag fler och fler korta turer här i närområdet nästan varje dag som jag lägger på vill göra listan. Ser man det i den aspekten så är det inte alls en rikemans aktivitet. I min region med grannkommuner finns det från 4.5mil till 48mil (gagnefskommun) med nät av vandringsleder. Tyvärr är folk nog lite hemma blinda skulle jag säga. Lite som att alla måste åka till Thailand för att det ska räknas som semester. Det jag försöker bidra med är att visa mina oftast dagsturer med och utan barn på mina sociala plattformar just för att ge inspiration för det nära friluftslivet.Börjar man där så behöver det inte kosta mycket.

    1. Reply

      Jag håller med dig i att fjällenallt som oftast är det som är i fokus och det som förknippas med begreppet Vandring. Men i sak tycker jag att vandring är allt som händer när vi förflyttar oss till fots. Fortsätt sprida inspiration via dina sociala medier! Så otroligt viktigt med närförebilder. Det är sådant som gör skillnad. Att knö in vardagsvandring mellan dagishämtningar och spagetthikokande. :D Keep it up!

  4. Reply

    Ja det gör jag. Alla vandrare jag träffat bär minst 10 000 kr på kroppen. Därför tycker jag dina second hand tips är bra.

    1. Reply

      Det är vitkigt att lägga pengar på rätt saker. Med bra kängor och ryggsäck kommer man ju en rejäl bit. Resten tänker jag får växa fram efter hand. Mitt första jobb efter gymnasiet var på Naturkompaniet i Västerås och därför var det en bra inkörsport till att köpa just rätt saker och etersom jag bodde hemma samtidigt kunde jag köpa på mig en friluftsbas av kläder och utrustning som jag har kvar mycket utav fortfarande idag – nästan 13 år senare. Och charmen med jakten efter de rätta loppisfynden kommer aldrig försvinna. Ylletröjorna is the shit. Kul att du gillar de tipsen. Allt gott!

    1. Reply

      Tack så mycket Katarina! Det här har utvecklats till en mycket intressant diskussion både här i kommentarsfältet, via instagram och facebook. Så spännande att läsa olika vinklar och insikter.

  5. Anna
    Reply

    Hej, hittade till din blogg först idag av en slump.

    Jag har ofta funderat kring denna frågeställning. Det är fjällen som lockar o drar men samtidigt skrämmer skiten ur mig. Vågar jag, vad behöver jag för utrustning överlever jag har jag råd osv. Klarar jag bära på så mycket packning, hur mycket packning behövs.
    Det slutar oftast med pannkaka. Att det inte blir någon vandring alls, det är så mycket roddande och meckande för att få det att fungera.

    Jag har ofta funderat på närmare alternativ bor i Skåne, så skåneleden känns ju väldigt optimal. Det har blivit några turer.
    Nu är Eurorando på intåg och därmed har det kommit mer reklam för vandringsleder i närheten av där vi bor.

    För oss är det inte så mycket en kostnadsfråga det jobbigaste (jag har tre barn o man som ska med) är logistiken. Att ta sig till och från vandringsleden med hela familjen och packningen, vi drömmer om att kunna vandra från plats a till b till c och kanske d (dvs med övernattning) men att bära sovsäck osv till hela familjen blir omöjligt. Minstingen är snart tre år och orkar gå några kilometer men knappast en dagsetapp på en vandringsled. Hon sover fortfarande middag (vilket funkar utmärkt i en bärstol, men då blir det en vuxen kvar till all packning (barnen bär sitt eget vatten o regnkläder).

    Fast på ett sätt är det kanske en kostnadsfråga, möjligt att vi hade orkat bära mer packning o barnen med om vi haft utrustning som väger mindre.

    Jag efterlyser tydligare och smidigare sätt att ta sin packning från a till b osv att ha två bilar med dubbla barnstolar har vi använt en gång, att ta bilen till en parkering o därefter bussen o gå till bilen en gång.

    Kanske därför fjällvandring låter lockande, men kan bo i en stuga o gå på dagsturer, utan att behöva gå samma väg hem igen.
    De flesta ”slingor” som finns i strövområden upplever jag som för korta och de flesta runt vandringsleder blir för långa för att gå på en dag.
    Har inte hunnit läsa hel bloggen ännu, du kanske tar upp detta i något inlägg.

  6. Kim
    Reply

    Problematiken är mer komplex än utrustningskostnader och tid. Företag som marknadsför dyra lösningar som en norm är väl det stora problemet som med mycket annat 2016.
    Själv var jag ute 3 dygn med en tarp för 800:-, en gaständare för ca:200:-, ett fiskespö som jag fått för 15 år sedan av min far och ett par kängor för 2000:- (som har 8år och många mil i lädret, billig peng per månad om man säger så). Hade givetvis kläder på mig också men inget annat än vad jag har till vardags.

    Det har mycket med kunskap att göra. Behöver du ett märkesunderställ för att hålla dig varm? Måste man verkligen ha tält på sommaren? Behöver du verkligen köpa dyr, frystorkad mat?
    Om vi la mer tid på att kolla upp olika metoder istället för prylar så handlar det inte längre om pengar. Jag uppskattar vandring/paddling etc. på grund av att det inte blir så dyrt som andra resealternativ.

  7. Pingback : Vandringsbloggen » Min kroppsform påverkar inte min prestation, erfarenhet eller kunskap!

  8. Reply

    Det finns en annan koppling också.
    De som inte har tid ”över” har heller inte tid att vara med i de föreningar där du kan lära dig vad som fungerar utan att kosta pengar.

    Så länge det inte delas ut diplom eller medaljer för att du gått led X spelar det ingen roll vart du går.
    Du kan vandra en hel vecka i skogarna i ditt närområde om du vill och gå mellan olika vindskydd och bara ha det bra. De flesta prylar som behövs finns på lämpligt loppis eller överskottsaffär. Ok att det är grönt, men det fungerar precis lika bra då det egentligen är ”märkesprylar” men från 70-talet.

    I Dalsland kan du gå Tresticklan, Heråmaden, Pilgrimsleden,Kynnefjäll, Bohusleden, Sörknatten osv. och vara ute länge men ändå inte långt från civilisationen.

    Tyvärr bubblar ”friluftstidningar” med artiklar av folk i märkesprylar i motljus som är lyckliga. Lite som Hus och Hem men utomhus.

    Jag får väl skriva ihop något om hur man kan gå ut i naturen med det man har hemma. Jag tror det viktigaste är att komma utomhus.

    1. Reply

      Ooh, oh nu tycker jag du är inne på väldigt intressanta tankar. Vad är mitt frilufsande värt om jag inte får diplom, medalj? Eller tänk detta – Om jag inte delar det via sociala medier?

      Och bilden av ”vem som är äventyrare/friluftsmänniska” printas ju ständigt i oss via tidningar och hemsidor och andra mediakanaler. Kvinnan får hjälp upp på en sten av mannen. Mannen går först och visar vägen eller pekar ut ritningen.

      Vad man har hemma funkar finfint. Rätt utrustning hjälper och kan göra det bekvämare/lättare/trevligare men är knappast ett måste för att komma ut.

      Mycket viktiga frågor du tar upp.
      TACK för det!

Leave a Reply